Tjena allihop!¨
Vet ni, nu har jag fått medicinen i 12 dar och jag är PRECIS som vanligt. Tycker jag, i alla fall.
Jag är mig själv, helt enkelt. Ja, vem skall jag annars vara?
Hussemor säger att jag är jättebra. Hon är bäst! Jag brukar hjälpa henne i köket....
Vet ni, vi har ju haft knäppaste huset en lång tid, inget golv och man kan springa under väggarna på bottenvåningen. Men nu verkar det börja bli som förut...fast annorlunda.
Gött, för det har vart riktigt dretjobbigt! Ja, och tänk det där lillhuset vi har på tomten då! Tur att vi bara har behövt vara där jättelite.
Jag hoppas att vi snart kan vara i hela huset igen. Tror inte att jag är ensam om det faktiskt...
Om oss
- HusetBus
- Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar