Om oss

Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

lördag 2 maj 2015

Klagomål från två mycket MISSbelåtna kissar

Servicen har försämrats nåt otroligt här på sista tiden! Våra tvåbentingar har visat riktigt dåligt  omdöme då det gäller oss kissars krav på mat, inte bara sortens mat utan också hur den placeras i skålen men även VAR skålen står. Att få den i rätt temperatur har också visat sig vara helt omöjligt!
En sån enkel sak. Ni fattar, va?

Nu börjar vi få nog! T o m Syrran med sin hängmage(VAAAA!!!) har börjat matvägra. Jag får nog snart ta till mitt expertknep, att kissa på fel ställe, för att visa att det räcker! Det är ju alltid jag som får ta till såna saker då det gäller, Syrran är lite av en förrädare(VAAAA!!!) eftersom hon är lite för mycket tjenis med matte....

Men nu till händelser under sista tiden.

Matte har ju brukat fixa fram bra krubb åt oss under lång tid. Hon har snabbt fattat galoppen då vi inte rört den där sörjan som hon har kallat kattmat och snabbt gett oss nåt annat. Hon har i och för sig fattat vilka torrisar vi gillar men de skall vi ju ha som snacks, liksom. Att försöka trixa med billigt skit går inte med oss inte! Nu har vi fått torrisar som är riktigt smaskigt. Och dyrt.
Det vet jag nämligen eftersom matte sa till husse en dag; Jag tror katterna får dyrare mat än oss, jäklar så dyrt det där fodret är....Acana, stod det på påsen.
Hör ni det, kattkompisar! Kräv detta av era slavar...eh.. tvåbentingar...Det låter väl lite mer..användarvänligt, liksom...

Nåväl, helt plötsligt en dag fick vi nån....röra som matte trodde vi skulle ÄTA! Jag har numera koll på henne då hon plockar fram vår mat och det stod MJAU på förpackningen. Hon VET ju att vi vägrar denna smörja endast till för hundar. Ja, dom är ju helt störda, juh. Äter vilken skit som helst.

Yääääck! Sa vi båda två. Vi åt bara en bit i mitten och sen var det stopp.
Men hon fortsatte servera skiten.
Och vi vägrade äta.
Hon fortsatte.
Vi vägrade.
Så tog väl smeten slut och vi fick äntligen alaska pollock!
Men vad händer? Då vi ätit upp i mitten, som vi alltid gjort och sen meddelat att det är dags att fylla på INNAN det är HELT slut....så hände ingenting!

Fattar ingenting, jag. Hon har ju varit så himla lättmanipulerad förr, men nu..
Och då vi trodde att hon fattat att det är Alaska pollock och inget annat som gäller, vad händer?
Hon kommer dragandes med Sheba.
Scheba har vi fått stå ut med hur länge som helst och ni fattar hur TRÖTT man kan bli på samma, samma mat hela tiden? Ja, med avbrott för sånt där dret som MJAU....Och ännu värre, ICAS EGET MÄRKE!!!!!
Kan ni förstå hur svårt vi har det?!?!?!?!
Snart kommer Syrrans mage att krympa ihop till en liten påse om det inte blir en förändring och det snabbt.
Och jag, som är katternas drottning kommer att mycket majestätiskt KISSA på de mest finurliga ställen i hela stora husetbus, det är nåt som är säkert.
Bara så ni vet.
Ja, här ser ni själva!! Helt tomt!!!

Hmmm, vissa kan ju inte hålla sig....

Ibland har man tur och får sån mat som man kan äta...

Undrar om de på Katthemmet VET hur svårt vi har det, Syrran och jag?

Skrållan/Deje katthem(finns inte mer så jag är ju helt ute i kylan, stackars mig)
Syrran/ Karlstads katthem(finns fortfarande och jag har ryktesvägen hört att min ena tvåbenting är med och bestämmer där...hur gör jag då med mina klagomål?)

Skrållan/MISSnöjd
Syrran/MISSade hoppet från bänken till matbordet pga magrörelse utom egen kontroll