Om oss

Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

lördag 25 april 2020

Humle har ordet


Hej! Har ni saknat mej jättemycket? Förlåt, i såfall😞
Vet ni, igår märkte jag att Lummi-gammelmoster, smög undan och smusslade med nåt men eftersom jag är världsbästa smygaren så kom jag på henne med att blogga.
Jädrar, tänkte jag, nu ligger hon före mig i inlägg! Då kommer säkert alla att tycka mest om henne och inte mej😞

Så....
Här kommer ett rykande färskt inlägg från mig!

On ni kommer ihåg sen tidigare så är jag en mycket känslig kille. Jag får ofta väldigt ont då jag snubblar eller förlorar i bus med morsan. Då skriker jag hejdlöst för då vet jag att matte och husse kommer springande för att se vad som står på. Vem står där då om inte en mycket ledsen Humle som är svårt skadad...de går på det VARJE gång!😁

Eller gjorde...
Efter att jag fyllde ett år så verkar de inbilla sig att jag är vuxen. Visst har jag växt men i hövve är jag fortfarande liten... fast i pillevicken har det hänt grejer.
En dag luktade moster Klinga så gott att jag bah...liksom inte fick nog! Och efter ett tag luktade Mammi likadant! Det durade i pillevicken faktiskt och jag fattade INGENTING! Jag blev alldeles virrig och ville bara lukta dem i rumpan och sen...vill ni inte veta, säger matte.
Och vet ni, matte och husse STÄNGDE ut mig från sovrummet under natten flera nätter i rad!
Kan ni förstå hur synd om mig det var?
Men vet ni, nu har de slutat dofta så där gott och är därför min vanliga moster och mamma.
Fattar inget ja...

Annars är allt bra. Min bajs är numera perfekta korvar och då hurrar matte och husse! Ja, jag veeet, de är lite udda....

Ibland hör jag ett namn som jag inte känner igen. Matte säger det ofta, hon säger: Tänk så härligt det hade varit för Vaski att få ha upplevt detta paradis. Samtidigt syns vatten i hennes ögon.
Vaski, mattes älskling!

Då försöker jag att pigga upp henne med lite bus som att bita henne i handen eller bita sönder nån leksak. Då brukar hon titta på mig och säga: Du är allt en riktig tokstolle du! Tror hon gillar mig lika mycket som den där Vaski.
Hoppas jag...😌

Humle/Valp med skällande egenskaper


















fredag 24 april 2020

Husse kallingar...och jag

Hej alla! Det var ett tag sen men det är inte lätt att hinna blogga då man har fullt upp.
Till exempel så har jag lite problem med min bakdel. Det kliar och har sig som f-n men då jag vill bota mig själv så är matte där snabb som en kobra och sätter på mig husses kallingar!
Kan ni förstå min skam? Näha, tänkte väl det...
Kan ni förstå hur skämmigt detta är?

Ni skrattar väl lika mycket som mina lurvkompisar, men vet ni; även husse och matte har roligt på min bekostnad! DET är väl ändå to much(engelska och betyder för mycket, jag är en smart hund,vet ni)
Det verkar som min matte har klippkort hos vetten! Skulle inte förvåna mig om hon har det 10:onde besöket gratis eller till och med får en jättefin present för att hon släpar med mig dit!
För vet ni:
Jag har behövt stå ut med vettens finger i röven alldeles för många gånger och dessutom fått stå ut med värsta fyllan och efterföljande bakfylla. Man kan undra om matte och husse vill att jag skall bli knarkare?
På fyllan. Föll ihop som en säck potatis
Igår var det dags igen. Glädjande var att jag slapp fingret i röven, endast nån sorts spruta som sköljde ur...ja det där i rompa som krånglar. Matte, som är lite märkvärdig säger att det heter fistlar, men jag vet inte jag...hon håller på och sköljer och grejar i min rompa så ibland tror jag att hon är lite...speciell..
Vete tusan, men jag har det attans bra, nu för tiden, jag får skälla hur mycket jag vill och då mår jag så himla bra att ingen kan förstå...mer än jag.

Många skall från
Lummi