Alltså, hon fick detta lilla uppdrag men vad fick vi se då vi vaknat? Hon kunde ju för tusan inte stava!!!!! Det gick ju inte att läsa, juh! JAG kunde stava då jag var 9 veckor, ja! Och Lummi, Cissan och Syrran fixar att sätta ihop ord lätt som en plätt. Men den här dretongen får vi nog lära både det ena och det andra.
Det får väl bli min uppgift eftersom Vaski lärde mig allt som är viktigt i livet från då jag var liten tills nu. Lummi har bara lärt sig det hon själv vill, envis som hon är, men nåt har väl fastnat...
På tal om Vaski....Det är väldigt tomt utan honom, tycker Lummi och jag. I början letade vi jättemycket efter honom, Lummi låg på hans plats ifall han skulle dyka upp och jag låg och suckade och längtade efter att han skulle komma och nopsa mina morrhår. Men efter några dar så begrep jag att det inte skulle hända. Och Lummi också. Fast det känns ändå konstigt...och mattes ögon är väldigt ledsna och det brukade de inte vara förut. Jo, förresten, den gången Skrållan försvann var de också jätteledsna och det rann vatten ur dem då också. Det kommer jag ihåg nu.
Glittra har försökt muntra upp oss på olika sätt, hon är en snälling... fast hon inte kan stava. Då vi är ute försöker hon busa igång mig men jag brukar inte vara så sugen på det, då gosar hon med mig istället. Hon kommer att bli en bra vovve då hon blir stor, nästan lika bra som jag.
Har hört att det är sommarlov för tvåbentingar nu så då får väl Glittra också ha det men sen skall hon börja skolan med MIG som fröken!
Här kommer snygga bilder på oss i husetbus:
 |
| Syrran |
 |
| Jag och Cissan |
 |
| Jag och Glittra |
 |
| Lummi |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar