Om oss
- HusetBus
- Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.
fredag 30 juli 2010
fredag 23 juli 2010
söndag 18 juli 2010
Kvalitetskontroll
Jag skulle visa Lummi vad jag brukar göra då vi är ensamma och jag får tråkigt. Därför kollade jag vad matte och husse hade glömt gömma innan de åkte, och DÄR på bordet i hallen, deras mörka ögonskärmar! Nu "råkade" husses ramla sönder då jag så försiktigt jag kunde, bar hans mörkisar till min favoritplats, under vardagsrumsbordet. Därifrån är det så bra utkik ifall nån kommer. Ja, så eftersom de ändå var sönder så undersökte jag dom lite till, Lummi fick kolla också. Dålig kvalité, tyckte vi båda två. Vaski, den fegisen, låg och suckade som vanligt. Tyvärr hann vi inte undersöka mattes mörkisar för precis då vi norpat dom så kom matte och husse hem igen! Nu gjorde jag som jag alltid brukar göra, fällde ner öronen och fjäskade järnet!!! Och sen kan man ju undra varför matte och husse envisas med att gå omkring med svarta skydd för ögonen, de kan ju inte se nånting...
Klinga och Lummi
onsdag 14 juli 2010
Gammelmatte är orättvis , tycker jag. Här är man gäst i huset och så får man inte göra som man vill! Imorse började hon rota där blommorna står och vi vovvar passade på att rusa runt lite. Så föll det sig så att jag gömde mig för de andra och fann värsta härliga att gräva i! Tassarna liksom gick av sig själv och jag kunde inte stå emot. Det kunde ju inte göra så mycket att det blev ett litet hål där, det var ju gömt under en massa grenar, tänkte jag. Åh, så skönt det kändes då jorden kletade fast mellan klorna! Men aldrig får man vara riktigt glad. Helt plötsligt kom gammelmatte rusande med pratmojängen som hon tar kort med, och hojtade åt mig att hon skulle skvallra för min matte, faan...Gammelmatte var så sur så det blev jättejobbigt för mig och inte fick jag hjälp av de där andra mespropparna heller. De bara stod och glodde. Jag försökte smita undan på altanen bakom en burk där det stod blommor men hon fann mig och...TOG KORT PÅ MIG; VA! Jag fick inte vara ledsen ifred ens, fy så hemskt!
Men sen så blev gammelmatte glad och gick för att rota i blommorna igen och då tänkte jag att jag skulle hjälpa henne med att gräva lite där gräset är och gjorde väl en rejäl grop innan det lät; -LUMMIKKI; VAD GÖR DU????? Sen åkte jag in.
Lummi/grävexpert