Om oss

Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

onsdag 30 september 2015

Lummi tar över, dag 15

Igår var allt som vanligt igen. Tur. Det var drettrist att bara ligga och vila då matte hade smärta i hövve, juh.
Vi fick frukost av husse, en så där goood, som gör mig alldeles galen så jag inte kan vara varken tyst eller stilla. Men jag undrar om det blev rätt med min medicin....Jag såg nämligen att husse smusslade ner en HEL tablett i min mat. Skall ta det där med matte ja.

Och sen var det som vanligt dags att åka till hussefar och hussemor. Kul, kul, kul!
Så kul att jag som vanligt skällde nästan hela vägen dit.
Kanske inte så lyckat, men jag kan liksom inte hålla mig då det är nåt kul på gång....eller ledsamt.....eller tråkigt. Ja, jag kan faktiskt skälla för allt!
Jag är inte så himla noga, allt funkar.
Nåt jag har märkt då jag skäller i plåtlådan, det är att skället liksom gör att  plåtlådan hejdar sig kraftigt, ja, faktiskt så mycket att jag kommer av mig.
Ja, hur skall man kunna skälla samtidigt som man måste hålla alla tassarna på golvet?
Samtidigt som hejdandet av plåtlådan började så slutade matte hojta i kapp med mig.
Hör detta ihop, tro?





Och vet ni, då matte hämtade oss på eftermiddagen så skällde KLINGA men INTE JAG!!!! Hon som nästan aldrig brukar bry sig!! Nånting har jag tydligen lärt henne...Jag själv märkte inte ens att plåtlådan bullrade.
Jag hade fullt upp med att hjälpa hussemor i köket, ja.

Så åkte vi hem men sen blev det trist igen för matte for iväg som en dreträdd iller och lämnade oss utan att ge oss mat. Klockan var väl kanske inte riktigt 18.00 - dvs middagstid, men inte långt ifrån. Och då tycker jag att man kan göra ett undantag. Vi kan klockan, det vet ju matte.
En tröst var att stillettassarna också blev utan...

Som tur var kom husse hem och räddade oss från svältdöden. Han anlände exakt 18.40. Vi kan klockan, som sagt.
På nåt sätt hade han fått reda på hur mycket tablett jag skall ha för nu fick jag en halv, som förut. Fast ärligt, jag har fortfarande inte fattat vad den skall göra i min kropp....
Jag hörde nåt om att bli lugnare, men vad är det för vits med det? Vem skall då hålla ordning på saker och ting här i huset? De andra två ligger ju bara och glor då det bultar på dörren. Vaski kan på sin höjd hojta BOFF, men sen får jag ta över. Och tänk, det är jag jätteduktig på!
Om jag håller på riktigt länge så kan jag få igång Vaski, men Klinga är mer trögstartad. Där får jag ligga i. Men hon visade ju goda takter då matte hämtade oss, he he.

Sen blev det tråkigt igen för husse bara glodde på bildburken. Kom inte heller ihåg vår viktigaste sak, efter maten,-att borsta tänderna!!!
Då var det tur att matte kom ihåg det då hon kom hem. Och tandgnagisen därefter...
Sen fick jag ligga i mattes knä då hon såg på bildburken i soffan bredvid husse. Det är gött att ligga i knäet. Inte i soffan däremot, men i knäet, mmmmm.
Med huvudet under armen på tvåbentingen.

Hallå!!! Vi vill borsta tänderna!

Lummi/

                                     

måndag 28 september 2015

Lummi tar över, dag 14

Idag var en tråkdag. Matte låg i sängen hela dagen och husse rev ner pappret på väggarna där nere.
Ja, ni vet där golvet är borta och till och med väggarna på vissa ställen. Fast där kunde han ju inte riva väggpapper....Där som väggarna är borta, alltså.
Och då han hade rivit så satte han upp nytt. Knäppt. Varför inte låtit allt vara kvar så hade han sluppit bli så dammig och trött? Konstig människa...
Och matte, hon bara låg och låg, rörde sig inte fast vi försökte på alla sätt att gosa med henne. Slicka hennes hand och puffa på henne. Klinga till och med gjorde en all over slisk i ansiktet men inte ens då rörde hon sig. All over är engelska och betyder "överallt". Bara så ni vet....

Husse kom och sa att vi skulle låta matte vara för hon hade hövvevärk och behövde vila.
Ja, så vi ägnade det mesta av dagen till att sova, gnälla, sova, gnälla.

Vi fick i alla fall god mat. Torrkulor och den goda korven. Med tablett.



lördag 26 september 2015

Lummi tar över, dag 13

 Jag älskar Nallis! Jättemycket!
Då jag har ätit frukost så står jag vid Nallis hylla och gnäller tills matte plockar ner honom.
Sen busar vi som bara den, jag biter honom och han tar emot. Ja, vi har löst det så eftersom han inte har några tänder. Ibland kanske jag tar i lite för mycket, så säger matte i alla fall, men det är svårt att låta bli, liksom....
Matte gnäller över att hon måste laga honom så ofta och om jag håller på och tuggar på honom hela tiden så går det inte att laga honom mer. Varför då, undrar jag? Det har ju gått hur bra som helst alla gånger förut.
Igår var en sån där gång som jag nog tog i aningen för mycket....Matte lade Nallis på översta hyllan. Det betyder att han är skadad och inte får röras. Av mig. På länge.
Hoppas matte snor sig på att sätta ihop hans huvud med kroppen för jag saknar Nallis jättemycket nu.

Förresten, den där tabletten...Har inte känt nåt.
Nallis å ja

Vi busar så vi tuppar av ibland

Ibland tappar Nallis huvudet....
Lummi/

torsdag 24 september 2015

Lummi tar över, dag 12

Tjena allihop!¨
Vet ni, nu har jag fått medicinen i 12 dar och jag är PRECIS som vanligt. Tycker jag, i alla fall.
Jag är mig själv, helt enkelt. Ja, vem skall jag annars vara?

Hussemor säger att jag är jättebra. Hon är bäst! Jag brukar hjälpa henne i köket....

Vet ni, vi har ju haft knäppaste huset en lång tid, inget golv och man kan springa under väggarna på bottenvåningen. Men nu verkar det börja bli som förut...fast annorlunda.
Gött, för det har vart riktigt dretjobbigt! Ja, och tänk det där lillhuset vi har på tomten då! Tur att vi bara har behövt vara där jättelite.
Jag hoppas att vi snart kan vara i hela huset igen. Tror inte att jag är ensam om det faktiskt...





onsdag 23 september 2015

Lummi tar över,dag 10 och 11

Oj oj, så tiden går. Jag hinner ju inte med, juh. Men det som är kuligast för nu är att åka till hussemor och hussefar! Varje dag ganska län ge har vi varit där, Klinga och jag. Ibland hör jag inte ens mattes plåtlåda då hon skall hämta oss. Och matte blandar medicinen i min mat två gånger om dan...utan att jag märkt ett dugg. Skälla kan jag ju fortfarande...
Hos hussefar och hussemor är det bäst!

Det tycker jag med!
Lummi/

söndag 20 september 2015

Lummi tar över, dag 9

I morse såg jag den!! Ja, en vit liten, liten, liiiiiiten prick var det som matte stoppade ner i maten då hon trodde att jag inte såg. Men jag stod bakom henne hela tiden ja, hehe.

Känns fortfarande ingenting...fast jag försöker vara "duktig tös" så mycket jag orkar. Matte säger det jätteofta, fast inte då jag skäller som en tok då det kommer en bil utanför....eller då jag rusar ner till staketet innan matte har hunnit hejda mig.
Men annars så....

Jag och matte har gått vanlig promme idag. Jag var "duktig tös" hela tiden!
Sen var det Vaski och Klingas tur. Vaski var visst dålig i magen och gjorde av med massor av bajspåsar. Inte undra på att han är dålig i magen som slafsar i sig allt han får nys på. Typiskt kille, alltså. Ungefär som husse som äter jordnötter fast han får gôront i magen sen.

Husse har varit borta hela dagen. Men då han kom hem så tog han på sig grönbyxorna och då visste vi allihop att det var eftersök på gång! Alla sprang omkring som galna.
Vaski var utesluten direkt. Han har ju varit bajsnödig hela dagen. Det blev BÅDE Klinga och jag som fick följa med!! Gissa värsta gnället av Vaski....Stackars matte. Hennes öron måste ha skrumpnat.
Först fick vi spåra en stackars hjort  som hade jätteont så husse fick göra så den inte hade ont längre. Han hade eldkäppen med sig. Vi fick nosa på den då den somnat, men Klinga ville inte. Men jag var tuff jag, och vågade hur lätt som helst!
Sen kom en och sa att vi var tvungna att leta reda på en annan skadad stackare. Ett rådjur denna gång. Jaha, sa husse, då får vi åka hem och hämta fler...skott(vet inte riktigt vad det är, men det kanske har med hur fort vi åker, som ett skott, säger man ju). Har jag sagt nån gång hur klok jag är?


Oj, nu har jag ju glömt att berätta vilken god mat jag fått idag! Eftersom Vaski varit så bajsnödig så fick han fisk till middag och JAG och KLINGA också!! Och katterna också! Fest i huset, helt enkelt.Sen fick jag kulor och en liten tablett gömd i botten....


Lummi/

lördag 19 september 2015

Lummi tar över, dag 8

Idag var det sovmorgon. Tror ni matte brydde sig? Nähä, då!! Hon var uppe drettidigt och rumsterade om så en stackars Lummi inte fick sova. De andra två är ju totalt crazy- det där sista är engelska och betyder heltokiga, och var upp och larvade sig direkt matte slog upp ögonen.
Jag låg så himla skönt i husses knäveck och försökte knipa ihop ögonen, men matte var envis och sa att jag behövde kissa precis som de andra två.
Mäh!!! Sa jag, men hon är en stöngris, den där matte. Hon vann....som vanligt.
Erkände verkligen inte för henne hur skönt det var att kissa.
Sen blev det frukost så allt var inte förstört.
Då kom jag på det där med medicinen! Nu skulle jag baske mig ha koll på hur den såg ut.
Först fick vi varsin köttebulle av husse. och husse är ingen medicinman så där behövde jag inte ha koll....
Sen blev det kulor och köttkorvsmask av matte. Tyvärr hände det igen.
Jag kunde inte hålla mig utan var aningen för snabb att äta, IGEN...så nån medicin märkte jag inte idag heller.
Matte, å andra sidan hävdar att jag spottar ut medicinen, för inte har hon märkt nån vidare förändring på mig inte, säger hon. Värsta beskyllningen! Hur kan jag spotta ut nåt jag inte vet hur det ser ut?

Annars har det varit en ruskigt kul dag. Kanske inte då matte och husse försvann i plåtlådan. Då tokskällde jag jättelänge. Det är asjobbigt då de lämnar mig! Jag vet ju inte om de kommer tebax!
Jag brukar få med mig Vaski i klagandet men aldrig Klinga. Den lopphögen går bara och lägger sig.
Hon kan inte älska dem som jag!!!

Här är det Klinga på tur. Jag var först...och bäst, sen Vaski, som är bäst på att bli skitig, säger matte.
Men sen fick vi gå spår! Gissa vem som var bäst i världen? JAG, såklart! Hmmm, hörde nåt om att Klinga visst hade varit störtbra, men det var nog ett hörfel...

Då man har varit i skogen så vet man ju vad som väntar hemma.
Bad.
Gött, men det erkänner jag inte för matte i första taget! Då hon efter badet kommer ångandes med borsten så gör jag mig till lite grann och liksom går undan för att inte verka för angelägen.
Så jobbar jag.

Jag har haft det lite svårt att slappna av sen vi var i skogen. Det var ju så himla kul! Jag skäller varje gång det låter det minsta utanför. Can´t help it. Det där sista är engelska och betyder; kan inte hjälpe´t.
Hörde förut matte säga till husse att jag skulle få mer medicin. Hm, skall bli spännande att se hur jag kan kämpa emot den också, he he.
Det skall nog gå för jag heter Lummi, och är vit och klok.
Och güllig.


Lummi/




Lummi tar över, dag 7

Idag skällde jag ut ALLA som visade sig utanför plåtlådan då matte lämnade och hämtade oss.
Japp! Inga problem. Och matte tjoade lika mycket!
LUMMIIIII, NEEEEEJ!!!
Men där blev det lite hörselstörningar för mig, hörde ingenting....
Fattar egentligen inte varför jag skäller så på allt då jag åker plåtlåda. Det brukade jag älska förr. Att åka plåtlåda, alltså, inte skälla. Jag satt bara och glodde ut genom fönstret och njöt. Men nu vete tusan, alltså.
Men jag är väldigt gullig. Och gillar mat. Och min Nallis!



Och nån medicin har jag då inte sett till. Nää, har fått samma torrkulor varje dag. Och köttkorven också, förstås. Men den får ju alla vovvar. Egentligen är den till för Klinga som är kinkig, men då matte skulle hälla den i Klingas skål och inget i våra, så drog Vaski och jag igång GNÄLLET. Efter det får vi allihop! Bra, va?
Nä, nån medicin har jag då inte sett till i matskålen. Men jag vet inte vad jag skall leta efter, eftersom jag fortfarande inte sett röken av den....
Lummi/

torsdag 17 september 2015

Lummi tar över. dag 6

Undrar hur jag skall märka då den där medicinen tar skruv i min kropp? Jag har funderat hela dagen hos hussefar och hussemor. Har legat och tänkt och tänkt men inte fått nån ordning. Rätt som det var så stod matte i hallen och ropade på mig och Klinga. Klinga var faktiskt lite ohyfsad och skällde lite...Jag höll tyst, ja. Viftade bara glatt på svansen! 
I bilen tog jag dock beslutet att skälla på ALLA som syntes. Ja, även solen har fläckar...

Hemma hade det hänt konstiga grejer. Vårt golv var alldeles mjukt. Och bulligt, liksom. Matte sa att vi inte fick gå på bubblet utan bara där det låg en brädväg. Jag fubbade lite, hehe. Kunde inte hålla mig!

Jättelätt att "hamna" bredvid....

Nyfikenhet är en av mina bästa egenskaper. Också en av mina värsta...Ibland gör de ont eller så blir det ett dyrt besök hos vetten. 

Nu sitter jag och tittar med bedjande ögon på husse som äter en bit pizza. Tycker att han borde bjuda...Men jag gnäller INTE!


Fick ingen pizza, men snart är det tandborstning och gnagis...
Lummi/

onsdag 16 september 2015

Lummi tar över, dag 4 och 5

Hello, every body!! Det är engelska och betyder Hej allihop! Känner ni nån enda hund som är så attans klok som jag? Nu fick ni nåt att tänka på...Svårt att inse att ens egen pälsgris är dummare än mig....Men gråt inte, de är säkert bra på nåt annat, typ....att sova. Som Klinga, till exempel.
Oj, det där skulle jag inte skrivit. Hon kan ju läsa, hon.  Vaski däremot, han kan inte läsa ett dugg, men är dretbra på klockan. 
Igår blev det inget bloggande. Jag hade fullt upp! Var hos hussemor och hussefar hela dagen. Där är så himla gött att vara. Hörde faktiskt inte ens då matte kom i plåtlådan för att hämta oss! Där rök min chans att skälla.eftersom jag hade fullt upp att softa i köket, under bordet, ifall nåt ätbart trillade ner framför nosen.
De säger att jag är jättesnäll och mycket lugnare. Fast jag vet inte ja. Tycker väl att jag är som vanligt. Hmmm, tänk om medicinen börjar verka och jag inte märker NÅT...Det är ju som att bli förtrollad juh!
Känns lite crazy, det är engelska och betyder tokigt. 
Nåja, jag tog igen skällandet i bilen. Håhå, ni skulle höra mig, alltså! Jag är imponerad själv, faktiskt.
Förr skällde jag aldrig i bilen(bara ibland) men nu får ALLA utanför plåtlådan vad de förtjänar, jajjamen. Jag är inte knusslig. 
Matte och husse är inte dåliga dom heller, för så fort jag skäller så låter de jättehögt också!!
LUMMI, TYYYYST!!!! 

Idag gjorde matte så där gott på mig. Hon borstade min päls. Ja, okej då, Vaski och Klinga också. 
Men jag blev finast. Enligt mig.
Lummi/

måndag 14 september 2015

Lummi tar över, dag 3

Känner mig fortfarande som vanligt. Gick nästan genom gallret på övervåningen i morse då matte fixade frukost. Precis som förut. Morgonprommen gick bra. Såg två katter som jag skällde ut nåt så OTROLIGT! Fast matte övertalade mig ganska lätt att snaska i mig några frolic istället.

Matte släppte av Klinga och mig tillsammans med en påse Frolic hos hussemor och hussefar i morse.
Det är så mysigt hos dem. Vi får klappar hela tiden. Och godis. Sen går vi prommar i skogen.
Förra gången jag var där gjorde jag bort mig lite grann. ja, det var efter att den dumma gubben hade hämta Klingis och mig uppe på övervåningen och stängt ute oss på glasaltanen. Jag blev jätterädd och var inte mig själv på flera dar. Men idag var jag som vanligt. Skällde som f-n då jag hörde mattes bil på uppfarten....
Nä, den där medicinen har nog inte landat i mig.
Nu ligger vi utanför toan och gnäller. Nä, inte Klinga, hon är ju lite fiiiinare än Vaski och mig och nedlåter sig inte att gnälla.
Menar HON, alltså.

Varför vi ligger och gnäller? Tandborstningen, så klart! Tätt efterföljd av gnagisen.

Fast här är det bara jag, och dessutom fel toa....


söndag 13 september 2015

Lummi tar över, dag 2

Sov länge idag. Gött! Matte låg som en döing i sängen, hon. Det såg jag då jag bytte sovplats. Det händer att jag gör titt som tätt under natten. Det blir ju så himla varmt att ligga länge på samma ställe, juh! Särskilt då jag lagt mig under täcket hos matte. Nära, nära, vill jag ligga då. Med tänderna tar jag tag i kanten på täcket, slänger upp det och på ett oerhört smidigt sätt lägger jag mig tillrätta innan täcket ens hunnit landa. Sen drar jag en djuuuup suck och somnar.


Tog mig en förmiddagslur bredvid matte i soffan efter frukosten.
Här har jag just vaknat
Försökte känna efter om det kändes annorlunda i kroppen i morse. men nää. Morgonmyste med matte. Och Klinga. Inte så mycket med Vaski. Han är ju kille och allmänt tråkig. Jag kan läxa upp honom hur lätt som helst, och då blir han en liten, liten hund i blicken, hehe. 
Fast då vi är ute så är vi polare for ever, det där sista är engelska och betyder "För alltid". 
Han talar alltid om då det kommer nån skithund, eller...ja, vem som helst nere vid staketet, som jag kan skälla ut ordentligt. Det kallas samarbete. Fast matte och husse är inte överväldigande glada över detta...
Vi fick attans god frukost i morse. Som vanligt höll jag på att riva huset då matte gjorde i ordning våra matskålar. Som vanligt försökte matte lugna ner mig och som vanligt misslyckades hon.
Då hon äntligen släppte ner oss i trappan från övervåningen fick jag som vanligt gå sist. Och som vanligt var jag först nere. 
Och SOM VANLIGT fick vi inte börja äta förrän matte sagt Varsågod!! Efter att hon sagt det så var jag som vanligt färdig först.
Och som vanligt försökte jag stjäla de andras mat men som vanligt var matte för snabb och hindrade mig. Attans! 
Eftersom jag hade så bråttom att äta så hann jag inte kolla om där fanns nån medicin. 
Om jag fick nån så var den kass för jag skällde ut grannens byracka förut så han sent skall glömma mig-Lummi, the queen of bark. Det där sista är engelska och betyder Drottningen av skäll....ehhh...
Och då matte släppte ut oss för kiss så rusade jag som vanligt ner till staketet och stormskällde. På ingenting, för säkerhets skull, liksom.
Nä, den där medicinen tror jag är fejk. Matte kör en luring, men jag är inte så himla lättlurad, jag. 

Igår var ju en jädrigt kul dag! Liksom svårt att få kuligare, men kan ni tänka er, matte tog med mig på värsta bästa äventyret idag! Först vanlig militant promme, en sån där som jag måste lyssna och lyda matte, vad hon än hittar på. Lagom kul....Men så hände det grejer!
Hon drog iväg rätt in i skogen och innan jag ens hunnit säga gläfs så fick jag vittring!
På Frolic! 
Jag begriper inte hur de hamnat i skogen. Ibland har jag kommit på matte med att slänga godiset runt omkring sig, men nu vete tusan, alltså...Hon kunde ju inte slänga godiset HUR långt som helst, heller.
Det var faktiskt så himla kul att jag kom av mig då det kom en fulhund gåendes med en husse släpandes efter. Jag fick inte till en sån där ordentlig utskällning som jag brukar. Kanske berodde det på att han var samma sort som jag. Jag vet inte jag...Eller så var det att matte var så himla kul.... 
Svårt att veta. 
Så trött man blir av att ha kul två dar i rad. Jag har legat raklång flera gånger idag. Snarkat till och med. Ja, det sa matte i alla fall. 
Sen sa hon nåt orättvist. Hon sa att jag låg och fes äckeldoft! Fast det fick hon ta tillbaka för en stund sen då Vaski avslöjade sig. Tur för matte att hon bad om ursäkt. Annars hade hon fått känna på hur en RIKTIGT KUNGLIG LUMMIFIS kan kännas i näsan. Jodå, jag kan om jag vill. När jag vill.
Det vet matte.

/Lummi










lördag 12 september 2015

Lummi tar över, dag 1

Min matte har bestämt att jag skall börja blogga! Hela tiden, helt enkelt. Jag är ju inte heeeelt grön på området, jag bloggade ju hos min första matte och blev en riktig stjärna där! Sen som gästbloggare hos gammelmatte som nu är min förstamatte...

Nu är det så här, liksom...
Jag mår inte jättebra. I själen(säger matte)fast jag vet inte jag. Hon är lite "wiiiihooo" i hövve ibland, tycker jag)
Men i alla fall:
Jag kan inte hålla mig från att skälla...och skälla....och skälla. Tills jag skakar och nästan svimmar. Vet faktiskt inte varför, men jag kan inte sluta, liksom. Det händer bara....rätt som det är.
PUNKT.
Så matte och jag for till ett ställe som heter Deje,(varför vet jag det? Därför att jag är så klok, kanske?)och där träffade vi en tjej som heter Hanna som var helt ok(jag behövde inte skälla, alltså) och så satt matte och hon och pratade om mig(det fattade jag, helt lätt).

Jag har fått medicin.
En medicin som skall få mig lugn.
Så jag kan skita i att ungarna runt omkring skriker och hoppar, bilarna kommer åkandes, matte och husse ropar till varann, skithundar som tror de är nåt kommer gåendes utanför vårt staket.
Det skulle vara gött av vara som Klinga faktiskt. Hon skiter i allt som händer och sker. Boffar ibland, bara för att prova, liksom.
Idag sa matte att jag fick min första medicin.
Har inte märkt nåt än....men grejen är tydligen den att jag inte skall märka då den börjar verka...Knepigt, det där...

Men vet ni, nåt annat då???
Jag gjorde värsta roliga idag!!! Och mina polare också! Ja, vi fick gå spår!!!! På riktigt!
Ni skulle bara sett vilken stjärna jag var!! Husse var helt såld över mina kunskaper!
Jaja, de andra var väl helt ok, också...

Jag var först ut, ja vem annars? Sen var det Vaskis tur...

...och sist fick Klinga visa vad hon kunde.


Husse och jag har inte alltid varit bästa vänner. Jag har ibland hört, då han inte trott att jag lyssnat: Jag blir stollig på den där Lummi! Hon är så jobbig!
Som om han var så himla bäst då. Fast det där är löst för länge sen. Nu är vi like peas and carrots. Det där sista är engelska och betyder som ler och långhalm. Och DET betyder att man är
bästisar för evigheters evighet.
Jag kan massor av såna där uttryck. Och jag kan stava också, fast det vet inte matte och husse, så säg inget för tusan!! Till exempel vet jag vad de menar då de bokstaverar M A T. Tihi.



Den där medicinen....jag vet inte jag...inte  känner jag nåt...
Förresten, nu kom jag på en grej!
Tänk om matte bara SÄGER att jag får medicin, och så tror jag på det och blir bra av bara farten, liksom....Kan hon vara så slug? Jag har ju faktiskt inte SETT nån medicin....Vet inte hur den ser ut heller, för den delen. Men OM så kanske den är en smaskig köttgröt? Eller möjligen ett stort gnagispiller med baconsmak? Medicinfrolic? Köttbulle med lugnåroeffekt? Eller kan den ha varit den där smaskiga köttkorven som matte hävde över våra torrkulor idag. Fast det fick vi ju allihop!!!

Hörrni, Vaski och Klinga!! Hallååå, hallåååå, Vaski och Klinga!!!
Ehhh, sover ni?

Lummi/