Om oss

Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

torsdag 26 juli 2018

Jösses, hon kan ju inte stava!

Alltså, jag och Lummi gav Glittra en liten, liten uppgift för att få gå och vila en stund. Att presentera sig i bloggen, alltså. Ja, så har vi alla fått göra då vi varit nyingar i husetbus. Jag gav henne inloggningen som jag fått från Vaski innan han for till Regnbågslandet.
 Alltså, hon fick detta lilla uppdrag men vad fick vi se då vi vaknat? Hon kunde ju för tusan inte stava!!!!! Det gick ju inte att läsa, juh! JAG kunde stava då jag var 9 veckor, ja! Och Lummi, Cissan och Syrran fixar att sätta ihop ord lätt som en plätt. Men den här dretongen får vi nog lära både det ena och det andra.
Det får väl bli min uppgift eftersom Vaski lärde mig allt som är viktigt i livet från då jag var liten tills nu. Lummi har bara lärt sig det hon själv vill, envis som hon är, men nåt har väl fastnat...

På tal om Vaski....Det är väldigt tomt utan honom, tycker Lummi och jag. I början letade vi jättemycket efter honom, Lummi låg på hans plats ifall han skulle dyka upp och jag låg och suckade och längtade efter att han skulle komma och nopsa mina morrhår. Men efter några dar så begrep jag att det inte skulle hända. Och Lummi också. Fast det känns ändå konstigt...och mattes ögon är väldigt ledsna och det brukade de inte vara förut. Jo, förresten, den gången Skrållan försvann var de också jätteledsna och det rann vatten ur dem då också. Det kommer jag ihåg nu.
Glittra har försökt muntra upp oss på olika sätt, hon är en snälling... fast hon inte kan stava. Då vi är ute försöker hon busa igång mig men jag brukar inte vara så sugen på det, då gosar hon med mig istället. Hon kommer att bli en bra vovve då hon blir stor, nästan lika bra som jag.

Har hört att det är sommarlov för tvåbentingar nu så då får väl Glittra också ha det men sen skall hon börja skolan med MIG som fröken!

Här kommer snygga bilder på oss i husetbus:

Syrran
Jag och Cissan


Jag och Glittra

Lummi
Klinga/Prinsessa

onsdag 18 juli 2018

Glittra presenterar sig....på sitt vis

Ehhh....Heeejj!


Kllinga å Lumi har sakt att ja måsste presäntera mäj i denna här blåggen. Ja ä ju innte så bra på sånnt tykker domm kunnde hjelppa mäj litte mä ordena meen de gedde mäj bare krumelurerna som öppne blåggen å la säj sen å söv. Ja får väll klaret själv?

Så här va,  ja hetter alltså Glittra å ä snart 2 år-ja kom te husetbus äfter ja bott på ett annat stelle" De va snällle som bare dän män ja bråke mä döm å hadde mäj då vi va på pråmenad så då feck ja komme hit+ Dä ä åchså bra fast ja får inte bråke för då rynker döm panna och å säjer NÄJJJ! Dä ä jobbit som bare dän män då ja innte bråker så säjer matten BRAA åsså knäper dä i hennes hann åsså får ja godiss dä ä bra tyker ja# hussen tar mä mäj te skogen å då får ja springe å nose ätter enn massa saker, dä ä kul+
Dä finnss fler hunner än ja här, dä ä Klinnga å Lumii åsså va dä en te som ja inte vet vart han tog vägen, hann heter Vaski å värker ha åkt bortt för ja har inte setten på ettag...
Å glömmde de där röe djurena som hetter katter di bor åsså här. Snälle di åkkså.

jA ÖNSKE VÄRKligen att di vackne å hjälppte mäj me dätta...
ja ska sätte inn billder åsså, sa di.....



Å ja kunne ju!! billd på mäjj

känner ni ijän mäj
här ä vaski klinga å ja lummi ä nön annann stanns

måndag 9 juli 2018

Vaskis avsked

Det var ett tag sen jag skrev här på bloggen trots att det var jag som startade den för många år sen. Men nu är det väl dags eftersom det kommer att bli mitt sista inlägg. Har gett min inloggning till tjejerna så de kan föra traditionen vidare. Jag har fört min mission i hamn, lärt Klinga allt jag kan, hon kom ju som liten dretonge och behövde en stark man vid sin sida och efter ett tag blev vi bästa bästisarna, Lummi har väl inte lyssnat så mycket på mina råd men vi har busat järnet och lärt varann jättemycket bus! Sen kom Glittra, en dretonge som jag inte hann få nån fason på. Men jag har gett Klinga instruktioner.

Ja, ni förstår säkert att jag inte är kvar i husetbus längre.
Jag har haft så jäkla ont i kroppen, mest därbak där benen sitter rakt under. Mina tvåbentingar har gjort massa massage och grejer på mig och det har varit jätteskönt efter att jag fått såna där dretjobbiga ontattacker. Men de har ju kommit tillbaks...
Matte har tränat mig att gå i skogen där det är grenar och skit som jag varit tvungen att kliva över och det har gått hyfsat men det har gjort ont i ryggen ändå fast jag inte sagt nåt till matte och husse. Matte har t o m tvingat mig att gå i vatten! Och jag som verkligen HATAR att bada i sjön! Men hon var ändå snäll och gjorde det bara två gånger. Snälla matte!
I helgen hade jag en sån dära jobbig dag igen. Jag kunde inte lägga mig ner för det gjorde attans ont. Husse hjälpte mig att lägga mig i soffan och vi hade bästa gosestunden.
Gosestund med husse

Men jag sa inget till husse att det gjorde jätteont för jag ville ju inte att han skulle vara orolig.

Men idag fick jag sådär himla ont igen att jag inte kunde lägga mig ner och knappt sitta.
Men vet ni, matte och husse tog med mig i bilen till ett ställe där jag fick sitta i bilen och äta köttbullar och korv hur mycket som helst. Sen hade vi värsta, bästa gosestunden och jag fick sitta hela tiden.
Och vet ni, som om det inte varit nog, jag fick nåt stick i nacken av en snäll tant och det dretonda försvann och jag kunde äntligen få lägga mig ner. Sååå himla skönt! Och vet ni, matte sjöng MIN sång om och om igen; Mattes lille Vaski, han ä så jättego, han är jättejätte go! Han är så jättegoding och jättejättego, mattes jättejättego!
Hon har inte bästa sångrösten...men jag älskar henne ändå. Husse nöjde sig med att gosa med mig.
Fick massa goa köttisar och korv
men ont som tusan i ryggen

Fick nåt jox i nacken(kändes inget alls, bara så ni vet) och äntligen kunde jag lägga mig ner


Kolla värsta avslappnade killen med sin husse
Jag och min matte väntar...matte å ja!


Fick nåt grejs i benet men matte klappade mig och sjöng i mitt öra
Nu är jag på väg över Regnbågsbron.
Ser mamma Laika där borta!
Och Skrållan! Och Toker!