Hej! Dumle här. Nu har jag varit i husetbus ett tag, har ingen koll på hur länge men nymatte säger; typ 3 månader. Jag vet inte vad månader är så det är helt onödig information, enligt mig.
Men i mitt nya hem har jag fått lära mig massor av nya saker! Ibland jättejobbiga grejer och ibland kul saker.
Jättejobbigt: Gå i koppel. Där har matte och jag helt olika åsikter.
Jättekul: Att få springa i jättestora hagen och leta godis. Men vet ni, ibland står nån konstig jättestor fyrbenting och kollar på mig. Tycker den är dum. Matte och husse säger att den heter häst och är snäll. Jag vet inte jag men skäller alltid ut den så den skall veta sin plats, liksom. Det har funkat för den har inte kommit på besök utan står på samma ställe varje gång.
 |
| Där ute brukar fyrbentingen stå |
Men jag är en glad lappis som älskar ALLA! Tyvärr så är inte ALLA lika förtjusta över mina glada hälsningar....Fattar inte varför? Tänker att det är nåt vissa får söka hjälp för. Måste ju vara jättejobbigt att inte få bli välkomnad av mig. På mitt sätt. Mitt sätt är att ställa mig på bakbenen och pussa gästen i hela ansiktet, eller som matte och husse säger, dränka en...
För ett tag sen hände en konstig grej. Min mamma började dofta så jättegott att jag blev alldeles knäpp, har aldrig hänt mig förut vad jag vet. Jättejobbigt för mig men brorsan märkte ingenting han. Nu är morsan som vanligt igen och det är bra, tycker jag. Då det var som värst fick jag och brorsan vara i ett eget litet hus med soffor och ett hål i väggen där vi kunde gå ut om vi ville. Fast mest låg vi och chillade i var sin soffa...
Brorsan Humle ja, han är liten och klen men honom tjafsar man inte med! Försökte en gång genom att försöka sno hans gnagis men det gör jag inte om! Han gläfste till jättenära min nos och visade till och med tänderna! Jag blev jätterädd! Då vi letar godis i stora hagen så ser jag till att inte leta på samma ställe som han för tänk om...ojoj, vågar inte tänka på det! Konstigt förresten att jag är så rädd för honom då jag är så stor och stark? Men det är bara så och vi är ju bästisar.
 |
| Bästa kompisarna |
Igår blev jag väckt av matte då jag sov bästa sömnen, det var knappt ljust ute. Fick mat och sen åkte jag in i den där hemska plåtlådan. Efter ett fasligt skumpande så stannade vi och jag fick äntligen komma ut. Men kan ni tänka er, där fanns typ tusen lurviga lappisar på en alldeles för liten plats, enligt mig. Jag gjorde mitt bästa för att skälla ut dem men vad hjälpte det, de gjorde detsamma på mig. Tror inte matte var särskilt nöjd med mitt koppelgående...
 |
| Men gullig är jag |
Rätt som det var skulle en massa lappisar stå efter varann med mig sist för att i tur och ordning gå fram till en gubbe som skulle klämma och känna på oss. Djupt kränkande, enligt mig, så jag krumbuktade mig det värsta jag kunde.
Men vet ni, gubben tyckte att jag var en fin kille trots att jag hoppade och studsade för att pussa honom. Eller slå ut tänderna på honom, som han själv hävdade...
Matte fick en lapp där han hade skrivit vad han tyckte om mig. På den stod en massa braiga saker om mig och matte och husse mallade sig det värsta. Sen var det plåtlådan hemåt.
Vilken dag! Jag var helt slut och somnade på stört då vi kommit hem.
 |
| Lappen |
 |
| Helt slut |
Ja, detta var lite om hur jag har det nu för tiden. Jag kanske hör av mig fler gånger.
