Världens äldsta kattunge

Det är jag det, Skrållan var namnet! Kämpar på för lite extra uppmärksamhet här i huset. Ja, det där pälsbollarna fjäskar ju järnet heeela tiden så det gäller att ligga i. Toker klarar sig med att vara gammal och skröpplig, men jag får jobba ja! Kan till och med säga såna där ljud som matte och husse gör. NÄÄÄÄÄÄ och MAMMA brukar jag klämma i med, har ingen aning vad det är men de blir alldeles larviga då jag gör det. Jag brukar passa på då de är igång själva. Om jag får säga det själv så låter det riktigt bra, som om jag är med i gänget, liksom. Såhär liksom; Husse
säger nåt och då inflikar jag - NÄÄÄÄ! Då hojtar de och slår sig på knäna som aldrig den. Sen säger matte nåt och då slänger jag in -MAMMA! Ja, sådär håller vi på, jag kan bli riktigt i gasen faktiskt, rulla runt och kråma mig. Ja, vad gör man inte för lite uppmärksamhet? En sak är säker, jag ligger före pälsbollarna, för låta som matte och husse kan de INTE!

Skrållan, allkonstnären

Vaski, cykelproffset
Annars brukar jag få åka rullande plåtlådan hem från dagis men...

idag har jag cyklat, nåja, inte jag, men jag sprang bredvid husse då han cyklade! Uh, så duktig jag var. Jag brydde mig inte ens då det kom en hund. Men har ni tänkt på så bajsnödig man blir av cykling? Husse såg då jag blev bredbent och frågade om jag ville bajsa och ...JA det ville jag, fast jag bajsat förut på dagen. Husse brukar ju cykla jätteofta, undrar då om han också måste bajsa hela tiden, och hur gör han då? Har han bajsapåsar med sig, tro? Och hur hinner han lukta sig till det perfekta stället då han åker så fort, och hur bra luktsinne har han egentligen? Många frågor, få svar...Nu vilar jag under bordet för snart är det M A T och då måste jag orka gå till matskålen. Förresten, så tyst det är...Det verkar som det är Klingas tur att cykla med husse...zzzzzzzzzzzzzzz

Kung Vaski

Bibliotekshunden Vaski

I morse blev det värsta bråttom! Vi fick springbajsa- och kissa för att sen hoppa in i plåtlådorna, och vet ni, ingen mat fick vi!!! Klinga fick åka med husse som vanligt men jag fick följa med matte till bokrummet istället för dagis. Det är okej, tycker jag för där brukar jag få många klappar av snälla människor. Och som tur var så hade inte matte glömt maten, puh. Vi fick oss en promenad till hundgodisaffären och som vanligt sa de jag var gullig. Ja, vad annat kan de säga? Jag är ju gullig, gulligare, gulligast! En och annan godis slank ner i vovvemagen då matte inte såg, fniss...Kände mig lite däst då vi kom tillbaka så då vaktade jag dörröppningen resten av dagen.

Professor Vaski

Vaskis nöjen

Näst att äta är det här min favoritsysselsättning, ligga och vila i skuggan på tomten. Jag har alltid min gnagis med mig även om jag inte är sugen att gnaga för tillfället. Man vet aldrig när Klinga norpar den annars...Oftast har hon en egen gnagis men den vill hon inte ha (eller så har jag redan gnagt upp den). Igår fick vi nå´t nytt av matte, det luktade grisöra men såg annorlunda ut. Vi får ju inte längre grisöron sen både Klinga och jag satte dem på tvären i halsen. Matte sa att detta var grisens fot och jag är inte så kinkig, har man ätit örat på grisen och i vissa stunder även häst- och kobajs så var väl detta inte särskilt äventyrligt. Klinga däremot var rädd(!!!!!) för skånken så i ett obevakat ögonblick snattade jag hennes grisis! Men bedrövelse, husse kom på mig innan jag hunnit sätta i mig mer än en liten bit(faaan). Klinga, den fjantan, kom till slut över skånkrädslan och gnagde en stund men sen tröttnade hon. Vad är det med henne???? Äta som är så kul...och gott...och alldeles underbart smaskigt!!! Husse har förresten gömt skånken, hm...Matte ligger 1:a på min favorittopplista för tillfället. Husse finns inte ens bland de 10 bästa just nu...men plockar han fram skånken så kan jag tänka mig en ändring till det bättre för hans del.

Vaski/Grisfotens vänner

Klingas funderingar

Jag har fått en kompis hos hussefar och hussemor. Hon heter Nelly och har öron som hänger rakt ner ända till tassarna nästan, knepigt. Lite som Aslan fast ännu längre. Första gången vi träffades så blev hon rädd för mig, ha, ha! Farliga Klinga, ha, ha, ha!!!! Hon satt typ och skakade och tryckte sig mot mattes hand då jag sniffade henne i rumpan, vilken fegis! Men så fick vi gå in med hussefar och då gick det över. Lite lat är hon också har jag märkt, men det kan bero på att hon är lite rund om magen. Det är inte jag för jag tycker mat är överskattat. Nja, kanske inte kattmaten men den är förbjuden för mig...Annars är hon väl ok, tycker jag. Bara hon inte får för sig att det är HENNES hussefar och hussemor för då...så länge hon vet sin plats som nr 2 är jag nöjd!

Klinga/ Nr 1

Skrållans tur

Nu är det min tur att blogga! Jag får kämpa mig fram till skrivknapparna och eftersom jag är så liten förlorar jag oftast matchen. Men på senare tid har matte krånglat med en grej, hon säger många fula ord då det inte går vägen, har jag hört. På omvägar har jag hört att hon vill att vår blogg skall liksom kunna ses på ett annat ställe...men det gååår inte. Jag har det lite ledsamt nu för tiden eftersom Toker är skraltig, orkar inte som förr. Jag brukar trycka mig mot mattes mage då hon sover, det gillar jag, brummar igång motorn direkt! Toker går mest omkring och ropar efter oss, den gamle stollen. Ibland livar jag upp med att reta vovvarna, de är ju hopplöst långsamma, ha, ha. Brukar hoppa upp i trappan och sen tar jag fart på väggen upp till övervåningen. Det är kul, men matte och husse tycker inte att revan är så snygg...

Tass/Skrållboll

Idag tog matte med mig till ett ställe där det var fullt med vovvar. En tant klämde på mig både här och där och sen så lade de mig på ett bord och tog kort på mig med värsta kameran. Så kom en annan tant och stack mig i benet och det kom BLOD, uhhhhh! Så fick vi vänta och vänta och jag fick en tandgnagis av matte men jag hade ingen gnaglust. Matte och husse tycker att jag är hängig så därför var vi till tanterna. Om de hade brytt sig att fråga mig så skulle jag ha sagt att jag skall ha valpar men eftersom inte nån kille har fått napp på mig så är det knepigt att bevisa för matte hur det står till. Jag har iallfall börjat göra iordning i soffan men matte, den stollan, förstör varje gång jag gjort färdigt! Det är ett himla sjå att böka rätt kuddarna, skall jag säga, så valparna är säkra och inte trillar ner då de har kommit. Jag känner mig lite ovig också men matte tog mig på värsta promenaden ändå, den tokan. Ända till hundklubben drog hon mig. Där var det fullt av vovvar och jag fick visa mig på styva linan. Glömde faktiskt bort att jag var trött och sliten...blev piggare faktiskt. Fast det visade jag inte matte...

Klinga/På tjocken, om jag får säga det själv

Sommarsnö

Jag fattar ingenting. Då matte och jag skulle gå morgonprommisen förra veckan så blev jag översnöad! Nu ligger jag och flåsar i skuggan. Matte har gjort sommarfrisyr under magen på mig som tur är. Jag vet inte riktigt vad jag gillar bäst, sommar eller vinter, hm...Nu vet jag, på sommaren gillar jag sommaren bäst och på vintern gillar jag vintern bäst.

Vaski/Snökungen i gröngräset

Den vanliga Klinga

Nu är jag mig själv igen. Matvägrade för första gången igår, jajjamen! Sen överraskade jag matte med att smygäta upp Tokers mat, ha, ha! Han får sån där gammalkattsmat som matte köper hos katt och hunddoktorn. Han själv knycker Skrållans mat och jag knycker hans, Vaski knycker ALLAS mat och ingen HINNER knycka hans mat för den är uppäten på 5 sekunder! Vilken knäpp flock vi är! Vet inte om matte och husse är lika sugna på vår mat, hm...

Idag har jag varit med husse på jobbet och som vanligt charmat alla. Det var en annan vovve där men han fick sitta instängd i bilen bakom rutmönsterdörren och då stod jag utanför och flinade, ha, ha! Då han fick komma ut så morrade jag värsta morret! Ja, vad f-n(oooops), han var ohyfsat närgången den otäckingen och då sa jag ifrån. Annars är det väl som vanligt...jag är gulligast och lindar min husse runt min tass hur lätt som helst. Matte däremot, henne går det inte att lura...än.

Prinsessan Klinga

Klingas fruntimmersbekymmer

Jag är verkligen inte på topp. Livet suger rejält. Matte löjlar sig och vill busa, gud så larvig hon är! Förut lade hon ut skyltar på marken och så skulle vi öva, fan så löjligt. Jag gick väl med, viftade till och med på svansen en aning, måste ju anstränga mig lite eftersom jag anade leverpej i hennes ficka. Vaski, den fjanten, låg på altanen och gnällde eftersom han inte fick vara med då jag övade. Sen ville matte av nån anledning att jag skulle ligga ner och göra nåt hon kallar för "allur" så jag gjorde väl det och då fjantade hon sig hur mycket som helst, och så det viktigaste, jag fick leverpej! Inte vet jag varför hon kallade att rulla för allur men min matte är ju lite fläng...Efter detta så fick jag vara ifred och lägga mig och glo. Det har jag gjort de senaste veckorna, ja sen jag hade de där löjliga byxorna på mig inne. De behöver jag som tur är inte längre, alltid nå´t. Men grinig känner jag mig...och ledsen samtidigt. Jag satte Lummi på plats som bara den då hon var här senast, det ni! Jag hörde matte fnissa, vad nu det skulle vara för kul med det, fnys. Lummi brukar ju vara en tuffing och sätter Vaski på plats stup i kvarten fast han är dubbelt så stor, men inte mig inte! Lummi försökte busa med mig men då...försök inte, här skall suras, morrade jag men Lummi, den dummingen, fortsatte! Då drog jag upp läpparna allt jag hade och morrade JÄTTEHÖGT, det var då matte fnissade, och då, äntligen, fattade Lummi. Hon fick busa med Vaski istället.

Klinga/ Prinsessa på ärten