Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

söndag 6 oktober 2013

Solrosor och blingbling

Oskyldigare kan ingen vara...
 Här ligger jag och är alldeles förtvivlad över mattes beskyllning om att JAG skulle ha tuggat på saker jag inte får...Det var ju nästan osynligt juh...

Alltså, det var så här, va: Igår kväll så hade matte och husse mys med märkvärdig mat på fintallrikar, finglas med sånt där rött i(jo, jag ser färger) och det där röda var vuxendricka, det har jag faktiskt snappat upp, jag är inte dum inte. Till och med fyrkantigt papper med fjolligt mönster på hade de, att dutta sig om munnen med...man häpnar över deras pjoller ibland. Själv är jag nöjd om jag får maten fort, mycket fort!

Men nåt som var lite intressant, fick min fantasi i gungning var den lilla blomman som satt på drickaflaskan. Hm, undrar om den är lika god som den är fin, tänkte jag, men fick inget tillfälle att stilla min nyfikenhet. De satt klistrade vid sina glas i eldrummet, där det är så attans varmt för oss vovvar, ni vet. Flaskan stod på bordet precis intill utom räckhåll för lilla mig. Men så i morse fick jag chansen! Den lilla blomman låg utan flaska på bordet!
Som om inte det var nog, matte gick ut med de andra voffs och jag var helt ensam. Det var bara jag och blomman....Jag snappade tag i den och började tugga, men vadå, den smakade ju ingenting! Vilken besvikelse. Bara en massa sladder i munnen. Nää, sån skit vill jag inte äta, tänkte jag och spottade ut den på golvet. Ligg där du, din lilla äckelpäckel, sa jag, och gick och lade mig.
Ja, så kom då matte in och det första hon såg var den blöta, tuggade blomman och genast skyllde hon på mig! Men vadådå? Det var väl inte mitt fel att den låg så precis i noshöjd heller! Om jag är rädd om nåt så gräver jag ner det!

Lummi/Missförstådd som bara den
Det syns ju nästan inte att jag smakat på den ena, gissa vilken...

Kolla rosa tjejerna! Och pärlor är det på banden!

Kalla mig Klingebling!
 Vi har fått ny outfit! Matte kom hem med värsta
blingblinget för nån dag sen. Men halsbanden var alldeles för stora så det blev inget av med att malla sig på prommen. Men idag hade matte nån sån där
knepig sak som hon liksom knäppte i banden med och så fanns det ett hål till och då passade de hur bra som helst. Fast lite ovant var det...De liksom
var så himla breda och kliade lite. Men snyggast ever, det var vi!
BlingLummi is my name!
Fast nåt som är värre det är att matte har sagt att hon skall köpa sån där regndräkt till oss. Där går gränsen för oss, alltså.
En av oss har haft en sån, men som tur var så blev den för liten. Nu hotar matte med en ny. Hoppas de är slut i affären....

Lummi å Klinga/Blingisarna

söndag 8 september 2013

Snart dags för bläbyxan

Nu är det så där jobbigt igen. Vaski är efter mig hela tiden och ibland tycker jag det är kul men ibland är GÔRJOBBIGT! Och gnäller gör han också, hela tiden. Jag är lite upp och ner i humöret och ibland blir jag bara skitgrinig på honom. Jäkla karl, tänker jag då. Och den senaste tiden har jag varit hungrig som bara den. Jag som annars inte bryr mig med mat. Matte säger att det snart är dags för byxan...Uhhhh...

För ett tag sen träffade jag en kille som heter Oscar. Vi brukar träffas då och då. Han är stor som en...jag vet inte vad. Jag kan springa ifrån honom hur lätt som helst bara för det. Fast det kan jag med de flesta, då jag tänker efter.
Han är i alla fall kul att busa med, men mest går vi bara omkring. Ibland nosar vi på varann och sen fortsätter vi med nåt annat. Då jag träffat Oscar så nosar Vaski extra mycket på mig då jag kommer hem. Ja, han är faktiskt riktigt närgången.

Nä, nu måste jag nog vila lite igen. Jag känner mig inte på topp, helt enkelt. Det är jättejobbigt med dessa fruntimmersbekymmer. Suck....
Min kompis Oscar och MIN husse! 

lördag 10 augusti 2013

Hungersnöd och dagisavsked

Men matte, skynda dig nu! Jag lider av svår
hungersnöd!!!
Ibland blir jag så akut hungrig att mina ben inte bär mig. Som nu, då det doftar alaska pollock i hela huset! Det är det godaste som finns, men drygt att vänta på. Matte brukar fresta mig och Syrran med lite gottigott då hon och husse bränner sin mat  i plåtbollen utanför glashuset.
Skrållan/Fiskälskare
Äntligen! Men hallå, har Syrran redan käkat färdigt?
Vilket etikettsbrott! Själv äter jag långsamt och
njutningsfullt som en riktig katt skall göra.
Bäst är att matte lyfter upp vår matbricka på bordet
så inte Lummituss kan flåsa oss i nacken. Och då vi blinkar
slafsa i sig våra mat.


Kolla bara så gôtt vi har det här! Så har det varit nästan varje dag. Fast jag och Lummi började på dagis en sväng men Lummi skämde ut sig så hon fick vara hemma med Klinga sen, och jag fick vara själv på dagis. Inte helt själv, alltså, de andra vovvarna och fröken var ju där förstås! En dag blev jag lite fundersam över mattes tänkboll då hon tog med Klinga till dagis. Ehhh, hur kan hon se fel på en vit och en ljusbrun hund, tänkte jag, men det var tydligen rätt för Fröken blev jätteglad då Klinga kom. Och då vi kom hem så berättade Lummi att hon och matte minsann hade gjort massa kul men jobbiga saker under dagen.
Igår hade jag och matte avskedsfika med Fröken Sofie på dagis. Snyft. Matte hade människogodis med som inte jag fick smaka på....Jag fick nöja mig med att gnaga på kottar...

Vaskiböbben/Kungen av Abborrvägen

lördag 3 augusti 2013

Mattes bekymmer

Kolla bandaget! De stack mig i benet så blodet
rann! Sen sa det att jag var kärnfrisk...Fast jag
fejkade göront ett bra tag efteråt...
 Jag har haft det lite jobbigt på sistone. Ingen rast och ro nånstans. Då jag kom till flocken så fick jag ju vara med Vaski på dagis, och det funkade ju, även om där fanns många vovvar, men fröknarna var jättesnälla och då var ju allt ok. Men så var helt plötsligt husse hemma hela tiden och vi också....Och med det en massa oväsen på småmänniskorna runt omkring. Faktiskt mer än vovvarna på dagis! Och jag var ju tvungen att vakta ALLIHOPA! Tjena, så jobbigt det har varit! Jag veeet ju att matte och husse tycker jag är jobbig, men det liksom bara händer att jag hoppar högt och skäller och nafsar. Kan inte hjälpa det, juh! Matte tog med mig till en tant som var snäll utom då hon stack mig i benet. Sen dess har jag haft ett halsband på mig hela tiden. Kliar som faan! Men annars så är livet ganska gött.
 Idag tog matte med mig till ett skränigt ställe, en massa människor överallt och vovvar som skällde. Matte sa att det heter Skoghall. Vi gick omkring och sen satt vi på ett ställe där det kom folk hur som helst. Först så försökte jag säga till matte då det kom nån, men då sa matte; NEJ!! Och då kom jag på att min förstamatte tränade med mig att inte bry sig om sånt tjafs. Tänk, så bra vi har haft det idag, matte och jag! Matte hade knäppen med sig också, och den kommer jag också ihåg från min förstamatte. Hon och jag tränade jättemycket tillsammans och jag fick lära mig massa coola moves! Jag drar dem lite då och då för att liva upp...

Men de sista dagarna har inte varit så coola, matte har hängt läpp och då sa Vaski, som är en människohund; Men vet du inte att vi inte skall vara på dagis nåt mer? Näääää, sa jag, varför inte? Men, är du helt bakom flötet, sa han då. Det är ju för att inte DU gillar dagis längre! Hmmm, det visste jag inte faktiskt, sa jag, men det kan nog stämma, eller jag vet inte, för egentligen så gör jag ju det, men jag klarar inte så mycket ljud och grejer, så kanske är det så...
Nu har matte och husse bestämt att Vaski och jag skall vara hemma på dagarna och husse komma till oss för en bajsprommis och sen kommer matte ångandes för eftermiddagsturen. Det blir bra, tycker jag. Vaski kommer nog att sakna sina fröknar väldigt mycket, tror jag. Har lite dåligt samvete för det...fast människor inte förstår att vi kan ha det, vi vovvar. Vaski är min favvis, faktiskt. Han vet allt om viktiga saker! Förr brukade jag ge honom på nosen...hm, det gjorde jag faktiskt senast igår, men han är så snäll och ger aldrig tillbaks, fast jag borde få på käften. Klinga gör jag som jag vill med, hon är en mjäkig tjej, hoppar högt så fort jag boffar det minsta.
Men en sak måste jag berätta. Det kom en massa vatten förut, uppifrån, och så small det som bara den. Jag blev skiträdd och hoppade upp i husses knä! Faan vad jag skämdes sen! Varken Vaski eller Klinga hade brytt sig. De låg och sov! Då jag tänker efter så har jag aldrig brytt mig nåt vidare för sånt dunder och brak förut...Vad händer med mig, tro? Men jag tror att matte och husse har en plan för mig. Det måste de väl ha...annars så vet jag inte...Fast jag tror att de tycker om mig, faktiskt väldigt mycket, så det är nog lugnt...tror jag. Jag tycker väldigt mycket om dem i alla fall...Fast det har jag ju gjort med alla mina mattar och hussar....och ändå har jag fått nya mattar och hussar hela tiden. Jag skulle nog vara väldigt glad om jag slapp flytta nåt mer, ja, det skulle nog vara det bästa!
Hoppas att jag får bo kvar hos...ehh flocken Ahlborg Lindeberg. Fast ibland undrar jag hur det är med min förstamatte? Hur mår hon nu? Har hon det bra och saknar hon mig? Men nu måste jag nog kolla om det finns nåt gott i kattlådan...Nej visst, det får jag inte heller...
Lummi Lejontass

Vi fick såna dära goda tandgnagisar idag! Vaski åt upp sitt görsnabbt, men jag
gnagde långsamt på mitt för att det skulle räcka länge.

måndag 15 juli 2013

Lummis protestsång


En kväll då hela flocken satt i glashuset och myste så det krafsade precis utanför. Och som det stank sen! Taggboll, så nosen nästan smalt! Jag blev till mig i trasorna och började förfölja bollen från ovansidan, liksom. Eventuellt kanske jag lät lite också...Ja, men det är väl inte så konstigt då nåldynan har bestämt sig för att bo i kollektiv med oss. Ja, visserligen är vi ju värsta bästa flocken, men personligen tycker jag att det är en smula oförskämt att bara BESTÄMMA sig, utan att fråga om lov. Men man muckar ju inte med en taggboll hur som helst....Vaski och Klinga sa att taggis är en okej typ och att han bott på "underbottenvåningen" länge, men jag och lilla Rödtopp var ett tag MYCKET skeptiska. Ha ha, ni skulle sett hennes frisyr alltså!!! Hennes svans var värsta stora burret och längs hela hennes rygg stod håret rakt upp!!! Värsta ödlan!! Själv nöjde jag mig med att resa en aningens ragg, bara för sakens skull, som protest liksom....ja, sen sjöng jag en lite sång för alla som ville höra.

Lummi/ Taggismotståndaren

söndag 9 juni 2013

Mat eller inte mat

Den här dretmaten försöker matte lura i oss ibland, men vi känner
nog igen den även om hon blandar den med nåt smaskigare. Då matvägrar vi!
 Ett tag var vi oroliga varje gång matte köpt mat till oss. Hon kom hem med den ena äckliga maten efter den andra! Till och med gnagiset har varit dretäckligt. Vi har därför skapat en pakt, där vi matvägrar stenhårt, tills vi får det vi förtjänar, en smaskig mat i skålarna varje morgon och kväll!
Men nu verkar det ha löst sig i mattes hövve. Inte illa för en sån gammal tant...

Skrållan och Syrran/Smaklökarnas
förening/
NU har matte äntligen fattat vad vi behöver!
Nu får vi en blandning av de här tuggisarna, men det MÅSTE
var lika mycket av varje för annars...ja, just det, MATVÄGRAR VI!

...och här är de torra kulorna. Matte säger att
det är det finaste knastret som finns. Då tycker jag
hon kan äta dem själv...

Här är värsta goda köttkorvarna!
Jag håller med er, stillettassar! Matte har ibland försökt lura i mig mat som varit så äcklig att det känts som en käftsmäll. Jag tror inte hon själv skulle velat ha den, men JAG skulle behöva stå ut med den!  Men för ett tag sen kom hon hem med nån sorts korv, som först var stenhård(det vet jag för jag rotade i hennes kasse då hon inte såg, tihi) men så fick den ligga på bänken ett tag och då blev den blöt och geggig, MUMS! Vi fick alla tre snyggvoffsar av den, fast jag är den som är Prinsessa, och vet ni? JAG ÅT UPP ALLT FÖRST AV ALLA!!! Vann hela skiten! Ja, skiten ja, hm...Blev ju lite kass i kistan en sväng så nu får jag smarret blandat med de halvroliga torra kulorna. Det får väl gå, men ibland klarar jag att liksom suga bort det goda och lämna torrkulorna kvar, bra va? Fast det är nog bra att jag får blandat för då bajsar jag normalkluttar. Hon är inte så dum ändå, den där matte, fast hon är så gammal...
Klinga/Smaklökarnas förening/Prinsessa
Här är våra goda knasterkulor! Ibland
hottar matte upp dem med sån där
korv som Klinga får! Tänk så gudomligt
gott det blir då!
 Vadå, mat är väl Aldrig äcklig!?! Vi kan hur lätt som helst äta upp allt, både smarrgröten, knastret OCH stillettassarnas mat, på sisådär 1 sekund! Fast då rynkar matte eller husse pannan och hojtar,  LUMMI, LÅT BLI KATTMATEN!!! Nä, vi förstår verkligen inte de där petnosarna som skall krångla hela tiden. Ibland kan det vara gott med nåt piffigt inslag i vår kost, såsom katt- eller hundbajs, grästorvor (då matte klippt gräset), fibrer i form av träpinne, och Lummis specialitet, vadd från lekisarna. Även mattes och husses tappade matbitar kan funka, och dagisfröknarnas smörgåsar...ja, listan kan bli väldigt lång, hur lång som helst faktiskt. Vi är inte så noga, bara det hamnar i magen.

Vaski och Lummi/Avfallskvarnarnas förening
Sånt här klet brukar Skrållboll få ibland. Som vanligt så äter hon lite
grann men börjar sen trilskas. Matte säger att kletet är bra mot Skrållans
hårda bajskulor.  Ibland kan vi också få en slurp fast vi inte är ett
 dugg hårda i magen! 

söndag 19 maj 2013

Mattes favvisar

 Jag har inte så ont längre men matte är fortfarande så himla rädd om mig så jag får inte springa och leka som förr utan bara gå koppelprommisar. Men ibland, som idag till exempel, så får jag göra lite olika grejer, som att bära mina egna bajspåsar och godiset. Jag är ju duktigast i världen så det är ju ingen match!!
Och kolla vilken jättevovve jag är, kan inte gömma mig bakom trädet ens! Jag är nästan säker på att jag är mattes favvis!

Vaski/skogens konung


 Och kolla mig då, matte tog med mig till en magisk skog. Fattar inte riktigt, vi har ju varit där förut men inget speciellt har hänt då. Men idag var det en Frolicskog! Det låg Frollisar ÖVERALLT!!
Och jag fann allihop, så det så! Jag tror bestämt
att jag är mattes favvis!

Klinga/Prinsessan Frolic







Lummi/Leksjuk Lappis














Min bästalista:
MAT!!!!!
Kolla fjäderkotletterna med hövve i persiennen
MAT!!!!!
Gosa med matte
Gosa med husse
Busa med Skrållan då hon inte vill tihi
Softa på altanen
MAT!!!!!
Bäst är nog ändå att jag verkar vara mattes favvis!!!        Syrran/Matvraket



Äntligen kan jag få ligga ute i gräset! I lugn och ro,
ingen liten rödtopp som överfaller mig från ingenstans.
Så gött! Pälsbollarna lallar ju omkring, den vita pälsbollen
är väl lite halvjobbig, men jag har klippt till henne en gång
och det minns hon, det garanterar jag, he he.
DÅ jag softat en lång stund så tar jag en tur förbi matte,
 fortsätter till matplatsen och jaaaaaamar, då kommer matte
som på beställning och ger mig mat. Det gör hon därför
att jag är hennes favvis!

Skrållan/ Mysdrottningen




















onsdag 1 maj 2013

Matte minns.... 2010

3 amigos i skuggan

Vaski börjar på världens bästa dagis! Fast han darrade varje morgon
i två veckor då jag öppnade bakluckan för att lämna honom. Mesproppen!

Mattes tös "strängmatten" med alla tokstollar. Strängmatten Amilla
var först matte till Lummi men var också till stor hjälp att få ordning på de två andra vovvarna

Jisses, det var då som köket verkade utbombat!
Vi ansvarar inte för detta inlägg utan allt som sägs kan komma att stå matte dyrt. Ibland kan hon fara med osanning och även göra fula påhopp, hon är lite knäpp men för det mesta går hon an. Tydligen har hon rotat i bildmapparna och funnit snygga bilder på oss och lite annat jox...



söndag 14 april 2013

Nya brallor

Matte har gjort nya skämsbrallor till mig. Inte så illa faktiskt, eller vad tycker ni? Sitter snyggt över rumpa och mage utan att klämma eller sträna. Helt nöjd är jag även om jag tycker det är bäst utan, helt och hållet.
Sen har jag märkt att om jag spänner ut magen lite extra så kan jag få av dem, tihi!

Klinga/Prinsessan på ärten

söndag 7 april 2013

Löpartider

Moderna jeans
Nu var det dags för den attans trosan igen. För ett tag sen skrattade jag åt Lummi, som smet iväg varje gång matte eller husse kom med trosan. Ha, ha, sa jag, det där är väl inget att vara så rädd för heller!! Men nu kan jag hålla mig för skratt...Inte för att jag smiter iväg eller så, nä nån gräns på mesighet får det va, men det är attans obehagligt att inte kunna slicka sig i murvan(tihi) för att få bort blodet. Fast ibland får jag gå med rumpan bar å det är bra!
Förresten, jag har ju inte berättat att jag fick vara med Vaski på dagis en dag! Jovisst, men Lummi fick inte vara med...Fattar inte vad matte håller på med? Blandar hon ihop oss, tro? Ja, kanske, men i alla fall så fick jag vara med och träffa de andra vovvarna. Jag tycker några av dem är lite läskiga, särskilt de som verkar vara osams och morrar, gläfser och biter varann i öronen hela tiden. Fast om man bara håller sig till Vaski så skyddar han mig. Brorsan är bäst i världen!

Klinga/Löparprinsessan

Viiiila


Husse och matte säger ofta "viiiiiila" till mig så därför var det kul då husse helt plötsligt, bara stängde gluggarna och började låta zzzzzzzzz. För säkerhets skull lade jag mig utanför ifall han skulle falla ur soffan...

Lummi/Vakterskan

tisdag 2 april 2013

Kattbajsallergi

Jag blev lite risig i magen förra veckan. Helt plötsligt då vi just hade kommit till dagis så sket jag på mig...Ja, jag veeet, det är pinsamt, men det gick inte att hejda lixom. Sen brumlade det runt igen och så kom värsta spyorna! Ja, jädrar, så illa jag mådde! Fröknarna blev riktigt till sig i trasorna och brydde sig extra mycket om mig, gav mig vatten hela tiden och så. Synd att jag inte kunde uppskatta det fullt ut...Fattar inte riktigt varför jag var så dålig. Matte, den dummern, trodde att det var för cigarren jag fann och åt upp i kattlådan lite tidigare. Det tror inte jag! Jag har smaskat i mig så mycket ur den förut utan att bli sjuk, så det så. Faktiskt så spydde jag så jag fick värsta hostan sen. Det var hur jobbigt som helst. Så fort jag somnat drog hostan igång. Då matte hade nåt sött och gott i mitt vatten så blev det bättre som tur var.
Idag tyckte jag nog att jag fick lite dåligt med mat. Då jag kollade in till kattlådan låg där en cigarr helt synligt färdig att käkas upp...av mig till exempel. Sagt och gjort! Jag började tugga i mig, men vet ni, jag började spy direkt! Fy, så trist att ge matte rätt, men det är nog så att jag blivit allergisk mot kattbajs. Skit också....
Snygg, men med dålig andedräkt just nu

lördag 23 mars 2013

Fönstertittaren

 Idag kom jag på en ny kul grej. Jag har varit nära flera gånger men inte riktigt vågat, men idag så....
Det är såhär va, att om man klämmer sig igenom skrammelpinnarna så kommer man liksom ut på andra sidan men inte ända ut i det kalla. Den osynliga väggen är fortfarande där....Matte kluckade då hon upptäckte mig, och sen tog hon fram prat och kortmojängen. Jag tycker själv att jag blev ganska snygg!


Kolla mig matte, jag är på andra sidan!



Det var lite besvärligt att komma tillbaka, men då jag tog i lite...
















...så kom jag ut igen.



















Jag och Skrållan brukar få äta vår mat på samma sätt
som matte och husse. Uppe på bordet, alltså. Kanske har det att göra
med att vår mat uppskattas av pälsbollarna också...




















Jag älskar att sitta och titta ut! Ibland tar jag med lekisen Vargen också. Han är BÅDE min och vovvarnas....fast mest min...eller Klingas...Skitsamma, han är vår!

söndag 24 februari 2013

Snöbad!!

Mitt nya kuliga är att kasta mig i snön hela tiden. Jag kanar och sprattlar med benen. Det är så kul att jag gnölar och knorrar. Jag kan inte fatta att Klinga och Vaski är så tråkiga och bara glor på mig.
Matte tog bilder med pratmojängen, kolla bara!

Tjohoooo!

Opppps!!!

Gnnnnggghhhh!!

Hrrrhmmpff!!

Färdig!!
 Lummi/ Snödrottningen

lördag 16 februari 2013

Smask

Det händer ibland i våran flock att vi får sån där blötmat. Det är en geggamoja som matte har i en stor burk och slevar upp till oss. Till och med Klinga-matvägraren gnäller av förväntan då. Igår var en sån dag. Och idag också! Vad har vi gjort för duktigt för att förtjäna detta?

Vaski/Klinga/Lummi

torsdag 7 februari 2013

Spårhunden som kände sig bunden

Husse har tagit med mig till storskogen flera gånger nu och jag har fått visa vilket strålande spårsinne jag har. Jag har minsann visat husse flera gånger var rådjuren är. Det är såå kul! Han säger "Duktig tjej" hela tiden så jag sväller av stolthet. Å inte nog med det, han ger mig goda frollisar också! Men det finns en sak med alltihop som jag inte gillar ens lite grann. Det är den attans äckliga selen som jag måste ha! Den liksom trycker...överallt! Och inte ens om jag ser värsta lidande ut tar husse av mig den, nädå, han sätter fast det långa snöret i den i stället.
Och tänk, för några da´r sen så fick matte för sig att jag skulle ha en skämsdräkt på mig! Den var ÄNNU värre än selen. Men då fick det vara nog! Jag stod blickstill, gick inte en tasslängd ens, stirrade matte rakt i ögonen, och vet ni vad hon gjorde??? Hon kluckade så hon slog sig på knäna!! HA HA HA HA HA HA, kluckade hon fast jag stod där och bara ville dö!! Inget medlidande där inte. Men jag fick som jag ville. Jag slapp ha den på mig.


Om man håller in magen samtidigt som man rundar ryggen
så kan man kanske trolla bort den...Äsch nej...
Förra gången berättade jag om det där stället med massa vovvar som jag och Vaski var på. Dagis, säger matte att det heter. Där är vi hela tiden nu, fast det verkar som Vaski känner alla. Han morsar på alla då vi kommer som om han ägde stället. Och fröknarna sen, de gullar med oss nåt väldigt. Först i början, fick jag inte vara där Vaski var, utan dela ställe med en lappis som heter Malva. Hon är en fjantig tonåring, sån där som vill det skall hända nåt hela tiden - jag vet hur de är - har själv varit likadan.

 Och sen en lurvig sak med långa hängöron som heter Dicken som bara glodd på mig...och jag på honom. Men så en dag fick jag äntligen komma till Vaski i hans box. Där finns också en annan JÄTTEHÖG vovve som heter Pixie. Hon är nästan lika stor som ett rådjur! Jag vågar bara smygtitta på henne ja! Och hon tittar tillbaka. Hennes matte Linn är en av fröknarna så det är nog bäst för mig att vara snäll mot Pixie. Igår så vågade jag mig upp i knät på Linn då hon satt i soffan. Det var så gött att jag rullade ihop mig som jag brukar, med nosen i hennes armveck, och sov jättelänge.

Lummi/Spårhunden



måndag 21 januari 2013

Lummi i husetbus


Tjena, Lummi här!
Jaha, då var man i husetbus igen då! Det var då ett väldans rantande med mig hela tiden. Först var jag hos min matte, men så fick hon ont i tassen och då fick jag åka låååångt bort och bo hos en farbror. Sen fick jag vara i husetbus och då jag precis börjat vänja mig....så var det dags för matte igen.

Då fanns ju Snusan också men hon försvann och då blev matte ledsen väldigt länge, undrar på det! Men jag tröstade matte så mycket jag kunde ja! Men matte blev ännu ledsnare och då fick jag komma till husetbus en kort stund och sen till min förstamatte, där som min mamma och pappa bor, men det gick inget bra för där var alldeles fullt av vovvar!
 Jag gillade inte en del av dem så då fick jag sitta i förstamattens plåtlåda ibland då hon gick in i det stora huset. Så en dag fick jag åka med förstamatten och gammelmatte till Thirre och där var det kul, må jag säga! Hon var som matte fast ändå inte, liksom...
Men så en dag kom två schyssta tanter som jag fick åka bil med och vad hände? Jag hamnade hos den ena av tanterna och där fanns minsann en kompis till mig, ja egentligen fanns det en till men det var en sån dära som Skrållan, och det gills inte riktigt. Finns liksom inget att göra med de där pälsbollarna...Jag har haft jättekul där men så blev det lite ensamt då den matten var borta länge ibland och då blev jag ledsen, jag har ju blivit van vid sällskap ja! Och då jag blir ledsen så hörs det, vill jag lova! Och så igår, kom gammelmatte och gammelhusse och Vaskiböbb och så åkte vi plåtlåda till husetbus!

Allt var som vanligt...nästan. Det har kommit en ny pälsboll och hon är inte att leka med. Hon klippte till mig då jag var bara liiite närgången, hm... En ska till, kattmaten finns inte längre på sin vanliga plats. Jag rusade ju såklart in det första jag gjorde för att smaska i mig den men...borta.  Ja, ja, sånt är livet, men jag överlever nog. Idag har jag varit på ett ställe fullt av hundar. Jädrar, så spak jag blev. Inte lönt att skälla! Ingen brydde sig ju. Så jag passade på att smila in mig med fröknarna, ja de kallas så, och få massor med klappar istället. Det funkade! Undrar om jag skall dit i möra också?
Lummi/

tisdag 1 januari 2013

Hårbollen

Matte kallar mig för Finsk Nakenhund nu igen. Jag vet inte vad det är men det låter inte som nåt fint i alla fall. Matte har borstat mig varje dag nu men det blir en lika stor tuss varje gång. Det braa med det är att jag får jättegoda godisar,  de luktar som det husse lägger på sin smörgås. Gås förresten, det är väl ett djur? Då kanske godisarna är gåsar, men smöret då? Var är det? Det är så svårt att förstå sig på människospråket. I alla fall så har jag blivit borstad, fått godisar och klappar. Sen blev det värre, för matte tog fram snabelodjuret och brummade omkring. På min favoritmatta och mina favoritplatser i bädden(soffan, säger matte och husse) var hon och brummade. Efteråt hade jag ett fasligt besvär att håra ner överallt igen! Ja, det såklart, för då måste matte borsta mig igen och då får jag gåsar...eller vad det är...

Klinga/gleshårig Prinsessa

Ut(in)brytarSyrran

Såhär försiktig var jag förr..
Idag klarade jag det, äntligen! Att komma igenom skrammelpinnarna med hela kroppen. Jajamen! Jag såg en intressant fjäderkotlett utanför och kastade mig upp på hyllan, mattes grönsaker vajade men vem bryr sig? Inte jag i alla fall! Min smidiga kropp gled följsamt mellan pinnarna, ja, en och annan kanske är lite böjd, men de måste vara av dålig kvalité...




Men kolla på mig nu, vilket mod!!


Syrran/