Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

måndag 21 januari 2013

Lummi i husetbus


Tjena, Lummi här!
Jaha, då var man i husetbus igen då! Det var då ett väldans rantande med mig hela tiden. Först var jag hos min matte, men så fick hon ont i tassen och då fick jag åka låååångt bort och bo hos en farbror. Sen fick jag vara i husetbus och då jag precis börjat vänja mig....så var det dags för matte igen.

Då fanns ju Snusan också men hon försvann och då blev matte ledsen väldigt länge, undrar på det! Men jag tröstade matte så mycket jag kunde ja! Men matte blev ännu ledsnare och då fick jag komma till husetbus en kort stund och sen till min förstamatte, där som min mamma och pappa bor, men det gick inget bra för där var alldeles fullt av vovvar!
 Jag gillade inte en del av dem så då fick jag sitta i förstamattens plåtlåda ibland då hon gick in i det stora huset. Så en dag fick jag åka med förstamatten och gammelmatte till Thirre och där var det kul, må jag säga! Hon var som matte fast ändå inte, liksom...
Men så en dag kom två schyssta tanter som jag fick åka bil med och vad hände? Jag hamnade hos den ena av tanterna och där fanns minsann en kompis till mig, ja egentligen fanns det en till men det var en sån dära som Skrållan, och det gills inte riktigt. Finns liksom inget att göra med de där pälsbollarna...Jag har haft jättekul där men så blev det lite ensamt då den matten var borta länge ibland och då blev jag ledsen, jag har ju blivit van vid sällskap ja! Och då jag blir ledsen så hörs det, vill jag lova! Och så igår, kom gammelmatte och gammelhusse och Vaskiböbb och så åkte vi plåtlåda till husetbus!

Allt var som vanligt...nästan. Det har kommit en ny pälsboll och hon är inte att leka med. Hon klippte till mig då jag var bara liiite närgången, hm... En ska till, kattmaten finns inte längre på sin vanliga plats. Jag rusade ju såklart in det första jag gjorde för att smaska i mig den men...borta.  Ja, ja, sånt är livet, men jag överlever nog. Idag har jag varit på ett ställe fullt av hundar. Jädrar, så spak jag blev. Inte lönt att skälla! Ingen brydde sig ju. Så jag passade på att smila in mig med fröknarna, ja de kallas så, och få massor med klappar istället. Det funkade! Undrar om jag skall dit i möra också?
Lummi/

Upplagd av kl.

2 kommentarer:

  1. Inger21 januari 2013 kl. 13:05

    Lycka till Lummi. Jag hoppas att du sköter dig bra nu och att du kommer att ha roligt med syster Klinga och Vaski. Önskar gamla förstamatte

    SvaraRadera
  2. Ditt och Datt29 januari 2013 kl. 02:37

    Tack förstamatten! Jodå, jag är jätteduktig, säger matten och hussen. Inte kissat inne och såna barnsligheter som jag gjorde förr. Klinga och jag har härjat runt på baksidan så snön har sprutat, men Vaski får bara titta på, den stackarn. Han verkar ha svårt att gå, och ligger mest och suckar.
    Lummi

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)