Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

lördag 9 maj 2009


Mattes funderingar

Igår var det vägning av vovvarna i husetbus. Den som behöver gå ner hade gått upp och den som behöver gå upp stod still. Hur gör man? Vaski verkar gå upp av bara inandningsluften. Han får dietmat uppvägt på grammet. Vi har dragit in på godis och gnagisar men utan resultat.

Han har ju fått mindre motion under Klingas första tid hos oss men nu har vi ökat den. Då borde han ju inte GÅ UPP, eller?

Klinga hon äter ojämt, ibland mycket och ibland ingenting. Hon växer så det knakar så hon behöver ju näring. Lite orolig blir man trots att hon är hur pigg som helst. Fast vi vill ju inte ha en fet valp heller...det finns alltid nå´t att oroa sig för.

Igår kväll, tex så var jag så trött att jag spolade ner min ena kontaktlins i handfatet, kul. Det var mitt sista par och nu måste jag beställa nya+en ny undersökning. Ja, ja det är ju bara pengar...Att det alltid är så långt till lön. Sån´t här händer aldrig dagen efter lön då man har råd med missöden utan att få hicka.

Men vilket gnällbloggande! Vädret är vackert, världens goaste vovvar ligger och sover, katterna får vara ifred och äta, jag planerar att gräva i trädgården och se´n åka med vovvarna till hundklubben, det kan inte bli bättre!

Matte/Husetbus
tte/Husetbus

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar