Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

lördag 2 maj 2009


Livet med en jordfräs, kossa, ickehund...

Man kan undra vad man fått i huset. Vi köpte en valp men vad fick vi? Ett kreatur! Hon äter blomjord, river upp mossa ur vår gräsmatta(det är lätt eftersom mossan har tagit över vår gräsmatta)och smaskar i sig, i kattlådan finns det smaskens i form av KATTBAJS(blä)som hon njutningsfullt sätter i sig. Då man försöker ta jord/mossa/bajset ifrån henne så smiter hon iväg. Jag tror att hon samtidigt säger; skit på dig, du kan inte ta mig ha, ha! Från min dotter Strängmatten (som förövrigt skrattade)fick jag rådet att ALLTID ha godaste godiset i hela världen inom räckhåll all the time! I nuläget är det leverpej som regerar så idag började jag träningen. Jo, det gick ju bra! Jag fejade på vår inglasade veranda och husse stod utanför och pratade med grannen. Hundarna låg och vilade på verandagolvet. Husse ropade något och jag gick ut för att höra vad han ville. Vi blev pratandes en stund och plötsligt hördes ett brak! 100 knutar in på verandan och vad tror ni hade hänt? Klinga hade grävt ur en STOR blomkruka och käkade för glatta livet! Åhhhhh!!! Jag hade just planterat om alla uteblommor, skithund!

Fast ändå är hon bäst i världen, näst Vaski! Man är väl född masochist, eller vad säger ni?

Efter dotterns/dagmattens olycka så har vi pusslat med Klingas förvaring. Hon har varit med husse på jobbet och sen hos hussefar och hussemor. Där träffade hon världens äldsta tax vid namn Sippo. Han är SJUTTON år och normalt världigt trött. Klinga satt igång livsandarna i honom kan jag säga! Då jag skulle hämta henne så möttes jag av TVÅ stormskällande vovvar! Han har alltid fått skälla då man kommit på besök så jag tog det positivt. Det är fortfarande krut i gubben! Dom hade till och med legat på samma filt och sovit, gullegull. Han lever nog lite till på detta(har inte hört något annat).

Efter en vecka av oro för framför allt dottern men också för Lummi och Snooze fick de ett "reservhem" i Eskilstuna hos Amillas väninnas far. Det rapporteras att de har funnit sig väl. Dottern befinner sig väl trots hjärnskakning och bruten fot. Hennes väninnor har schemalagt skötsel och matning av henne. Hon skjutsas i rullstol till centralsjukhusets personalmatsal och matas där med allehanda godsaker tillredda av dagens matvärd. Goa väninnor! En ros i NWT borde ordnas.

Idag har jag fått gräva i rabatterna. Det är lycka!

Matten



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar