Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

lördag 23 maj 2009


Matte och gatubarnen

Värsta orättvisa hände idag! Klinga och jag var ute med matte på tomten då matte plötsligt slängde ut en näve godis till mig. -Leta godis, sa hon.Men precis därefter så sa hon samma sak till Klinga. En härlig doft spred sig över gräsmattan och det var INTE från min sida av tomten. Vafan, tänkte jag. Får vi inte lika? Närå, Klinga fick "blodisar" och jag fick sketna matkulor! Vad säger ni om det, är det inte orättvist, så säg? Jag ilade över till Klinga och hann väl få i mig några då matte med stränga rösten sa -Vaski, NEJ, det är Klingas! Egentligen så är mina matkulor jättegoda men jag är en principfast kille och menar att det skall vara lika. Ingen särbehandling av valpen bara för att hon är gullig, tycker jag. Att min vikt envisas med att vara 24.3kg har inte med saken att göra, eller hur?

Efter Klingas intåg så har jag varit lite...loj på promenaderna. På hundklubben har det inte varit så roligt heller. Allmänt tråkigt. Matte har sett en tjomme på TV som säger att man skall"lattja" med sin hund. Alla hundar gillar att leka, säger han. Jag är ju inte så mycket för att busa på promenaden. Då matte försöker så glor jag bara på henne med"lägg av"blicken. Nu gör du dig till matte, eller hur? -Fuck Fredrik Steen, säger matte med rynka mellan ögonbrynen. Jag har märkt att matte blir orolig över mitt beteende väldigt snabbt. -Tror du han är sjuk, frågar hon husse.

Den senaste tiden har jag börjat tycka om promenaderna igen. Vi hade väl en svacka, matte och jag.

Idag har matte varit på krigstigen. Inte på oss vovvar men på den otäcka barnen på gatan. Matte kallar dom "GATUBARNEN" eftersom de verkar vara föräldralösa. Då Klinga och jag får komma ut på tomten så jagar vi järnet och skäller. Men idag så var det så mycket väsen på alla ungar så vi fick stanna på altanen då matte grävde. Så såg jag dom, dom små jävlarna. Jag skällde och matte tittade upp. På våran plattgång bakom höga träden stod alla ungarna på gatan!!!! Dom har haft sönder staketet mellan våra tomter så att dom kan gå in på vår tomt! Vänta bara då jag är ute! Jag var dock väldigt stolt över matte som skällde lika bra som om det varit jag! Jag tror hon skrämde dom ordentligt för de försvann snabbt som f-n! Det bästa var att vi fick komma ut direkt. Matte sa att om dom kan störa så kan vi,så det så! Nu är vi ju väldigt väluppfostrade så vi skötte oss mycket bra.

Nu börjar jag faktiskt sakna husse som har varit borta hela da´n. Måste sova bort en timme så kommer han nog.

Kungen på Abborrvägen/Vaski

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar