Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

onsdag 26 februari 2014

Klingas rättigheter och Lummis skyldigheter

 Kan ni gissa vilken skål som har den godaste maten? Jo, MIN såklart!!! Fast om man frågar Vaski och Klinga så säger de att ALL mat är den godaste. Men de är ju lite knäppa också....
Jag är ju känd som Klinga-finsmakerskan och då jag krånglat tillräckligt så VET jag att matte ger mig den godaste maten ever!!! Det kallas bortskämd, har jag hört, fast det vet jag inte riktigt vad det är...
Smaskig mat är väl en vovves rättighet, eller?
Det kanske är tur att vi bara är tre stycken vovvar, för tänk så jobbigt om vi
hade massor av kompisar och alla skulle ha olika mat...
Opps, jag glömde kissarna, de får ju också olika mat....Jisses...
Hur kan matte hålla koll?
Men ärligt, jag förstår matte då hon inte kan motstå min ÛBERGULLIGA
blick. Jag vet faktiskt inte nån annan vovve som är så helt fantastiskt
go som jag!

Fast idag var jag nog lite olydig, ändå...Då matte tog Lummi och mig på eftermiddagspromme så hände det att en vovve med hussen i andra änden av snöret kom i vår väg. Och ni vet ju Lummi...suck....Hon gapade och skällde medan jag var ytterst lågmäld i mitt boffande, om jag får säga det själv. Och då hon var som värst så såg jag att att matte tappat kopplet....Jag drog direkt, jag!

Och....

Träffade Lotus idag. Han visade sig vara en liten dretonge, så jag morrade lite farligt en stund, men ärligt så tror jag att det var ganska onödigt, eftersom jag mest är nyfiken. Hans husse verkade vara en hyvens kille och han och matte verkade inte skälla på varann så då var allt ok, enligt mig, alltså.
Lummi skällde på hon. Och tänk, efter en stund så TYSTNADE hon! Visst är hon bra?

Då matte ropade; -Klinga, kom! så sprang jag snabbt till henne och tänk, då var Lummi jättetyst. Fattar inget jag...

Klinga/Prinsessan 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar