Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

tisdag 1 september 2009


Inte lätt att bli gammal...

Även om vovvarna är friska från sin magsjuka så kan livet med alla djur vara lite mäktigt. Vår Toker har ju fått diagnosen Demens och tär på vårt tålamod varje dag. Han kommer ibland inte ihåg vart han bor så därför måste man vara med i svängarna då man släpper ut honom. Om man INTE släpper ut honom så blir det terror! Jag har aldrig varit med om en katt med det lätet. Samvetet klöser sönder hela kroppen och man MÅSTE släppa ut honom! Nästan alla gånger kommer han då man ropar(det har han alltid gjort INNAN demensen) men inte alltid. Då måste man leta, suck. Då han är inne så pockar han på uppmärksamhet hela tiden med samma läte som förut beskrivna. Han bajsar där han tycker eftersom han inte kommer ihåg vart lådan är(eller tror att han är i den). Detta händer inte så ofta som tur är men vi har förvarnats av veterinären...Han är också stel i bakdelen vilket gör att han inte kan gå i trappan så bra eller gå på lådan. Detta har han fått medicin emot. Se´n misstänker vår vette att hans sköldkörtel är överbelastad och därför går hans kropp på högvarv då och då. Vår fråga till vetten var " har han ont" och på det svarade hon -det ser ni själva. När man ser honom så är han , förutom demensen, ganska pigg för sin ålder så han får hanka sig fram och vi tar en dag i taget.

Tokers matte

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar