Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

tisdag 15 september 2009


Igår - en bästadag, en sämstadag...



Igår...


Jag fick ett sprallryck igår och charmade matte totalt! Då hon kom hem så överraskade jag med att ta med gnagisen på bajspromenaden. Den var jättetuggad och så god att jag inte kunde lämna den ifall Klinga skulle ta den! Jag kände mig faktiskt en aning mallig då jag och matte promenerade med raska steg vägen fram. Flera gånger så hörde jag; Åh, så gullig han är! Titta, han bär ju på ett gnagben! Då vi mötte andra vovvar så sträckte jag extra på mig och nonchalerade dom helt och hållet. Jag såg nog att matte var lite stolt över mig.


Idag...


Vi gick långpromenad, matte och jag. Det gick inte lång stund förrän en skithund kom gåendes med sin lillhusse. Jag skällde ut honom! Ja, komma där och inte visa respekt. Matte blev skitsur förstås. Det blev inte så roligt för mig en stund framöver. Jag fick inte nosa, jag skulle gå PRECIS vid mattes sida, inte revirkissa och då jag gjorde det minsta fel så sa hon; NEJ!


Så kom vi till skogen. Där fick jag äntligen nosa men vad ser jag då? Det kommer en ful svart minihund och stör mig! Jag skällde ut honom, såklart! Oj, oj, oj matte tryckte ner mig och morrade; SITT! Men vet ni, jag kunde ÄNDÅ inte sluta skälla! Det kom liksom i hela kroppen och bara pös ut genom munnen på mig. Militärmatte var inte nådig. Hon mumlade hela vägen fram tills vi kom till hundklubben. Där började hon likna den vanliga matte. Jag fick "hoppochlek"men då var jag så trött av allt skällande och militärexercis så jag orkade bara en liten stund. Vi busade iallafall en liten stund innan vi gick hem.


Vaski/Gatornas skräck


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar