Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

tisdag 10 mars 2009

Kaninfara

Lördag 8 September 2007 18:24
Idag känner jag mig hur pigg som helst. Igår kväll fick jag tokrycket och sprang runt i trädgården med husse(han hade inte en chans). Inte en hostattack fick jag. Visserligen kom det några när jag vilade men de var inte så jobbiga.
Det är något knepigt med matte och husse. De ser allvarliga ut och matte har vatten i ögonen ibland. De blev sådana efter att ha pratat i pratmojängen. Jag försökte tjuvlyssna så mycket jag orkade men fattade bara att det hänt något med lillmattes kissekatt. Man får försöka muntra upp dom på sitt oemotståndliga vis. Ett sätt är att INTE skälla vid staketet, det har jag överraskat matte med idag. Visserligen visade jag mig på styva linan på bajspromenaden då jag upptäckte något skumt i en trädgård. Matte blev väl inte så väldigt imponerad av att jag satt en KANIN på plats men...jag är inte riktigt fulländad än.
Morsning/Vaski

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar