Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

fredag 13 mars 2009

Hoppfullt...

Söndag 22 Februari 2009 17:39
Igår hoppade jag över staketet! Busigt, va. Ni skulle sett matte, ha, ha. Hennes mun blev rund och se´n sa hon -VASKI, VAD F-N GÖR DU? Jag stod på gångvägen och flinade. Ja, det gjorde jag. En del säger att hundar inte kan flina men dom har inte sett mig. Jag såg att matte blivit bister i ansiktet så jag kom tillbaka och gick genom grinden som matte öppnat. Som straff fick jag sitta kvar på insidan och titta på då matte busade omkring på utsidan. Se´n öppnade matte grinden men jag fick fortfarande inte komma på utsidan förrän matte sa "varsågod" flera TIMMAR senare(nåja). Så gick vi och slängde bajspåsen i tunnan i lekparken.
På kvällen var matte, husse och jag ute på tomten. Det var jättemycket snö och husse och jag brottades medan matte flyttade snö från ett ställe till ett annat. Plötsligt så var matte på utsidan staketet och grinden stod på glänt! Vad tror ni jag gjorde då matte ropade? Hoppade över staketet IGEN! Jag blev liksom till mig och kunde inte låta bli. Nu fick jag samma straff som gången förut fast värre. Matte och husse busade båda två utanför och jag fick sitta innanför.
När jag visat att jag kan vara lydig så fick jag jaga husse på kullen! Det var skitjobbigt att springa så mycket, men kul! jag kan lova er att jag sov som en stock på kvällen.
Jag har också lovat att ALDRIG hoppa över staketet igen. Vi får väl se hur det går med det, hm.
Hej och hå/Vaski

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar