Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

tisdag 24 mars 2009







Nu har jag fattat att jag skall vara hos den vita och den svart/vita på dagarna. Deras matte har fått för sig att jag är en vanlig hund men det skall vi nog bli två om! Det är BARA matte och husse som får säga "nej" till prinsessan Klinga. Idag försökte HON säga "nej" men då skrek jag, ha, ha, ha! Det är mitt bästa vapen. Jag har märkt att människor tycker det är pinsamt då vovvar ylar och skriker. Särskilt en liten näpen sak som lilla jag! Tyvärr så funkar inte detta på matte och husse, de har genomskådat mig, attans!
Vet ni, en annan dum sak hos DOM DÄR. Man får inte busa inne! Va, har ni hört så knäppt. Jag har ju märkt att dom vill busa med mig, men då kommer HON och säger"inget bus i mattes hus". Men det är ju inte MIN mattes hus, då måste väl jag få busa iallafall, eller hur?

Imorgon skall jag försöka få igång dom igen så får vi se vem som vinner, HON eller jag!

Prinsessan Klinga

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar