Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

tisdag 10 mars 2009

Host

Fredag 7 September 2007 13:39

Jag har de senaste dagarna haft en knepig hosta. Matte och husse trodde att jag kunde ha fått en tuggbensbit på tvären i halsen eftersom jag anses som "glöpen". Skitsnack, jag har sett husse äta pizza, jag! Nåväl, idag har jag och matte varit till stället där snälla tanten kallade mig för en välväxt snygging. Idag fick jag dock träffa en farbror som var sådär snäll. Vad menade han egentligen med att stoppa något i rumpan på mig då det var halsen jag hade ont i? Nästa gång skall jag ha ett ord med i laget att välja veterinär(de kallas tydligen det med ett fint ord)då jag blir krasslig. Jag har fått kennelhosta, sa han. Hur kan jag det, jag har aldrig varit på en kennel! Jag litar inte på den mannen!
Att vara lite krasslig kan ha sina fördelar. Man blir bortskämd med god mat och extra mycket klappar. Ärligt talat så är jag inte alls så sjuk som det verkar men jag är en god skådespelare!
Host/Vaski

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar