Snön vräkte ner för ett tag sen! Ooooosch, så kul, tycker jag!
Fast matte verkar inte gilla den nåt vidare.
Hon ser liksom lite oglad ut då vi skall gå ut på promme. Det är synd, tycker jag. Men jag tror matte skulle tycka det var mycket roligare om hon gjorde som jag då hon kom ut.
Ja, ni vet, skutta iväg, rulla sig några varv, plöja sig fram i snön och ta sig några tuggor härligt kall snö!
Vet inte riktigt hur jag skall få matte att begripa det där....
Vaski och jag brukar ta några varv på tomten och då skulle ni se oss! Värsta farten! Åsså skäller vi, hela tiden, högt och gällt, endast med avbrott för snöätande.
Så kan det hända att jag rusar ner till staketet för att skälla ut nån idiot som fått för sig att gå förbi på vägen utanför. De borde ha lärt sig att det bor en vansinnigt farlig vit hund på denna tomten, bah! Tyvärr brukar äventyret avbrytas av Dummatte, som beordrar mig upp på altanen.
Lummi/snöätardrottningen
Jag tror inte att matte någonsin kommer att gilla snö. Det borde jag veta som har känt henne jättelänge.
Ibland har jag försökt få igång henne med en snygg glidtackling i snön, men hon har inte skrattat då heller. Nä, istället har hon rynkat pannan åt mig. Då matte rynkar pannan så är hon INTE glad, det har jag lärt mig. Nä, vi får nog dras med en snöhatarmatte.
Fast det finns faktiskt nåt som är dumt med snön, och det är att jag får snögaloscher i ett nafs och då gör det ont i mina tassar. Matte brukar peta bort, men det kommer nya då jag hela tiden. Matte har hotat med skor, det är skämmigt, men kanske gött att slippa snön mellan tårna...
Så är det en sak till, jag älskar att äta snö, men så fort jag tar en tugga så vänder den i magen och så kommer den upp, tillsammans med maten. Det har aldrig hänt förut.
Hörde matte kallade det för "ålderskrämpor", blä, heller!! Jag är i min bästa ålder juh, och har alltid varit!
Lummi och tog ett varv på tomten för några dar sen, coh som vanligt skämde Lummi ut sig och störtade ner till staketet för att tokskälla på några som gick förbi. Hon är helt crazy, den hunden!
Och vad händer? Jo jag, oskyldigast i världen, fick också straff att gå upp på altanen. Mäh, så orättvist!
Jag morrade ju bara liiite....
Vaski/snöspyarkungen
Om oss
- HusetBus
- Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.
För att inte tala om bajsglass!
SvaraRaderaBajsglass är toppen
Hej Dino!
RaderaKul att du tittar in!!
Vi gillar också bajs jättemycket, men så blev vi skit(!)sjuka och spydde då vi hade haft värsta hästbajskalaset...och efter det är Matte som en iller efter oss om vi så mycket som tittar på en smaskig ruka. Och jag(Lummi) kan faktiskt tänka mig och äta mitt eget bajs, men då skriker Matte jättehögt, BLLLÄÄÄÄÄ, LUMMI ÄCKELPOTTA!!!
Det är inte snällt att kalla nån för äckelpotta, tycker jag. Vaski och Klinga håller med.
Lummi/F.d Bajsätardrottning