Om oss

Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

torsdag 17 november 2011













































Skrållboll och härligheten
Matte har varit hemma med bara mig i flera da´r. Vi har legat i sängen och sovit jättelänge. Sen har matte busat och gosat med mig och ingen vovve har kommit å förstört då vi haft som roligast. Nåja, Klinga har varit hemma ibland men hon har skött sig ganska bra, fast hon är en hund...En av dagarna var vi faktiskt så goda vänner att vi gosade liiite med varann. Jag strök mig mot henne och då nosade hon mig i baken, det är kärlek det! Sen har matte gjort sån där värme i hörnet som jag tycker så mycket om och lagt Tokers gamla filt framför. Undrar om han blir sur om jag ligger på den? Vet ju inte om han bara är bortrest och kommer tillbaka...det är ju hans favvofilt så man får vara lite försiktig. Fast...han har ju varit borta så länge nu, och skraltig som han var så undrar jag om han inte har gått till Regnbågslandet...och har man en gång bestämt sig för att gå dit så kan man inte gå tillbaka. Det bra med det är att man får träffa de andra som har gått före, som Blyger tex som gick innan jag kom till flocken, han var Tokers bror. Det dumma är att man lämnar en massa som saknar en väldigt mycket. Och jag tror faktiskt att Toker ÄR i Regnbågslandet, jag är nästan säker, för det kommer vatten i mattes ögon ofta då hon ser Toker i bildlådan och då hon tror att ingen ser. Och det har jag lärt mig att då människor har vatten i ögonen så är de ledsna. Nä, nu måste jag nog jam/prat/skrika med matte en stund, det tycker hon är kul för då hoppar hennes mage och så låter hon kluckljudet!


Skrållan/















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar