Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

söndag 22 november 2009




Rubbad skönhetssömn
När jag låg och sov som skönast, på rygg mellan husse och matte, så började Vaski springa omkring. Men, åh vad jobbig, tänkte jag. Så började han plötsligt ulka och se´n spydde han! Husse och matte vaknade och torkade spyor och tröstade Vaski, men vem brydde sig om lilla mig som så hastigt hade blivit väckt ur min skönhetssömn? Rätt svar: ingen! Det var lika bra att hänga på Vaski då han rantade omkring och mådde illa. Upp och ner för trappan, springa runt och se´n börja om. Till slut gick husse ut med oss för det var nästan morgon iallafall. Matte låg kvar och sov en stund till. Nu är det förmiddag och jag ligger och tar igen mig(efter att jag har ätit upp kattmaten). Vaski verkar ha piggnat till för han har gnällt efter mat, han är ett riktigt matvrak till skillnad från mig som äter som en prinsessa och skiter som en elefant! Han fick bara filmjölk av matte och ligger och ser missmodigt ut. Lite synd om honom är det väl...men mest om mig!
Prinsessan Klinga

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar