Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

tisdag 10 mars 2009

Surmatte

Tisdag 4 September 2007 17:14
Bara för att jag råkade göra ett litet avbrott i lydnadsövandet och skälla vid staketet så blev matte skitsur! Jag anser att det var en bagatell och dessutom var hunden så j-a ful så han behövde få veta det. Nu ligger jag på altanen och har tråkigt och matte har inte sett åt mig på jättelänge fast jag har gett henne min mest bedjande blick. Livet är orättvis. Är det inte meningen att hundar skall vakta och skälla...det är ju vårt jobb, eller?
/Vaski den missuppfattade

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar