Lördag 20 Oktober 2007 12:29 Jag ser som min uppgift i familjen att berätta för matte och husse då Toker eller Skrållan vill komma in. Man tycker ju att lite tacksamhet från vederbörande vore i sin ordning men icke. Jag brukar hälsa dom välkomna i dörren men dom bara nonchalerar mig fullständigt. Idag försökte jag liva upp Toker lite grann men vet ni vad den jäveln gjorde? Klippte till mig! Jag trodde ju att vi kunde busa lite kompisar emellan men vad fick jag för det? Nada!!! Han kan stå därute och frysa i fortsättningen, jag kommer inte att säga ett pip!
Annars har dagen varit bra. Matte och jag har övat och numera så kan jag stoltsera med BÅDE "rulla" och "allur", det ni! Jag har fått springa ronden FLERA gånger i trädgården och sén busade vi med "lekisen".
AdiosVaski
Om oss
- HusetBus
- Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar