Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

torsdag 12 mars 2009

Dejavu

Fredag 7 Mars 2008 19:40
Det verkar som om allt börjar om. Matte sitter framför mig på en stol och då jag förvånat tittar på henne så klickar hon och ger mig godis. Då vi är ute så stannar hon helt plötsligt och då jag fundersamt glor henne i ögonen så utbrister hon; Duktig kille! Knäppt! Då jag tänker efter så har jag varit med om detta förut. Varför nu igen? Jag tycker att jag har fått bra koll på vem som leder promenaden(jag) på sista tiden.
På tal om sista tiden. Det har blivit lite jobbígt med alla dofter. Jag har nosen full hela tiden. Ibland luktar det tikdoft som jag känner igen från förr men jag vet inte varför jag skall känna igen den. Jag somnade ju hos djurdoktorn en gång och efter en tid så var inte tikar och slagsmål så viktigt längre. Detta hände ju för länge sén innan jag kom till husse och matte.
Idag hände en hemsk grej. Matte skulle kasta bollen men innan hon hann kasta så stack jag och kände samtidigt en FRUKTANSVÄRD smärta! Matte stod på min svanstipp. Synliga bevis finns på vår gräsmatta där det ligger en stor hårtuss.
Stackars/Vaski

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar