Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

torsdag 20 oktober 2011







Vaskis längtan
Nu är jag trött på att alltid råka ut för ledsamheter! Då matte hämtade mig på dagis var inte Klinga med i plåtlådan som hon brukar. Haha, tänkte jag, nu luras de med mig, så då vi kommit hem rusade jag fram till dörren för att busa med Klinga som säkert stod innanför och flinade. Men nä...ingen Klinga. Jag rusade runt i huset för att finna henne men hon var ingenstans! Nu har det blivit mörkt men fortfarande ingen Klinga och ingen husse heller för den delen. Nu är jag så ledsen så det känns i hela kroppen. Jag som älskar mat, har lämnat kvar nästan allt i skålen. Bäst att ligga vid dörren ifall de kommer...Först försvann Toker och nu husse och Klinga. Skrållan och jag måste vara de ledsnaste ever. Nu är bara matte kvar...tänk om hon också försvinner, stackars, stackars oss...
Vaski/ bortglömd...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar