Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

fredag 17 juli 2009



Gräset är grönare...

Matte är helt väck, alltså! Hon blev sur på mig för att jag avsmakade hennes och husses gräsmatta. Jag hade vissa problem med att finna den perfekta smaken på gräset så jag var ju tvungen att prova på olika ställen. Då jag var på det femte stället så kom hon och förstörde! Gå in, sa glädjedödaren. Det var bara att lyda, skit också. Sista stället var riktigt smarrigt. Jag fick upp en rejäl tuva på första bettet men säg den glädje som varar. Vaski, den smilfinken, fick minsann vara kvar ute och gnaga på sitt sketna gnagben.

Mycket missnöjda Prinsessan Klinga

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar