Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

lördag 22 augusti 2020

Humle har ordet!

Hallå, alla Humlediggare! 
För nån dag sen var jag och hälsade på min kompis Martin på Hammarö smådjursklinik. Det där sista är ett svårt ord att plippa på bokstavsknapparna, men jag är ju en smart grabb nu och klarar allt. 
Alltså, då jag kommer in i väntrummet så hör man från alla håll; Nämen HEJ Humle! Hur är det med vår favoritHumle då? 
Fast den här gången var mina kattkompisar Syrran och Cissan med också, de hade nåt tjall med tänderna. De jämrade sig som två fjollor i sina fängelse. Skämdes faktiskt lite över dem....
Vi blev förresten inropade som Humle och gänget😁

Varför jag var där har jag fortfarande inte riktigt förstått, men det var ju kul att få träffa alla polarna där, fick stanna kvar då tvåbentingarna for iväg, men det var lugnt. Huset var ju fullt av kompisar. Martin klämde lite på mig här och där och sen kom nån och klappade mig, lite våldsamt, kan man tycka, för det stack till och så minns jag ingenting. Måste ha nickat till...
Jag har varit hos vettar så ofta att det känns som hemma...nästan. Nu har jag ju inte ont i magen längre och bajsar snyggaste korvarna ever. Det är faktiskt mattes och husses fråga varje gång jag varit ute; Bajsade Humle? Och hur såg bajset ut? Snacka om dåliga samtalsämnen...

Lite sur blev jag ändå på Martin och polarna för de hade klätt ut mig medan jag sov! Hade nån lampskärm runt halsen då jag vaknade, höll på att riva stället då jag försökte bli av med den! Jag såg nog att de fnittrade också. Tänkte väl att husse skulle plocka av mig eländet då han hämtade mig, men inte förrän jag rivit halva hans kontor så fick han snilleblixten att ta den av mig...Ibland är han lite långsam i tanken, husse....😉
Men sen är det en sak som jag funderar på. Det känns lite konstigt vid pillevicken...Liksom tomt och sladdrigt. Gör inte ont men stramar, liksom. 
Nåt är det för de har dragit på mig de där kallingarna som Lummi hade då hon hade ont i ändan. Och som vi retade henne för...hoppas hon inte kommer ihåg det..Hon har inte sagt nåt iallafall. Fast hon har ju blivit lite gammal och glömsk. Attans(hon läser ju bloggen!)! Förlåt Lummi, du är inte gammal och glömsk, utan erfaren och något disträ😘 

  Jag har det allt hyfsat bra, jag!
 Fast jag saknar gnagisarna. Kanske att tvåbentingarna glömt att det finns nåt som heter hundgnagisar...   

Nospussar från Humle                                                           

4 kommentarer:

  1. så nu är det fixat, så bra fine Humle. Livet blir lättare, mer fokus på rätt grejer. Jaga tjejer är överreklamerat bättre hänga med husse och spåra rådjur på nätterna.Och ska bli intressant att se ur tjusig du blir med lite flerk på kroppen.Hälsa nu alla andra i Fiskvik från förstamatte

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, förstamatte! Kul att höra från dig! Jag vet ju inte vad som är fixat...fast jag mår som en prins och härjar runt fast matte och husse säger att jag måste ta det lugnt. Fattar inte varför, jag är ju bussugen...

      Radera
  2. så nu är det fixat, så bra fine Humle. Livet blir lättare, mer fokus på rätt grejer. Jaga tjejer är överreklamerat bättre hänga med husse och spåra rådjur på nätterna.Och ska bli intressant att se ur tjusig du blir med lite flerk på kroppen.Hälsa nu alla andra i Fiskvik från förstamatte

    SvaraRadera