Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

lördag 22 augusti 2020

Humle har ordet!

Hallå, alla Humlediggare! 
För nån dag sen var jag och hälsade på min kompis Martin på Hammarö smådjursklinik. Det där sista är ett svårt ord att plippa på bokstavsknapparna, men jag är ju en smart grabb nu och klarar allt. 
Alltså, då jag kommer in i väntrummet så hör man från alla håll; Nämen HEJ Humle! Hur är det med vår favoritHumle då? 
Fast den här gången var mina kattkompisar Syrran och Cissan med också, de hade nåt tjall med tänderna. De jämrade sig som två fjollor i sina fängelse. Skämdes faktiskt lite över dem....
Vi blev förresten inropade som Humle och gänget😁

Varför jag var där har jag fortfarande inte riktigt förstått, men det var ju kul att få träffa alla polarna där, fick stanna kvar då tvåbentingarna for iväg, men det var lugnt. Huset var ju fullt av kompisar. Martin klämde lite på mig här och där och sen kom nån och klappade mig, lite våldsamt, kan man tycka, för det stack till och så minns jag ingenting. Måste ha nickat till...
Jag har varit hos vettar så ofta att det känns som hemma...nästan. Nu har jag ju inte ont i magen längre och bajsar snyggaste korvarna ever. Det är faktiskt mattes och husses fråga varje gång jag varit ute; Bajsade Humle? Och hur såg bajset ut? Snacka om dåliga samtalsämnen...

Lite sur blev jag ändå på Martin och polarna för de hade klätt ut mig medan jag sov! Hade nån lampskärm runt halsen då jag vaknade, höll på att riva stället då jag försökte bli av med den! Jag såg nog att de fnittrade också. Tänkte väl att husse skulle plocka av mig eländet då han hämtade mig, men inte förrän jag rivit halva hans kontor så fick han snilleblixten att ta den av mig...Ibland är han lite långsam i tanken, husse....😉
Men sen är det en sak som jag funderar på. Det känns lite konstigt vid pillevicken...Liksom tomt och sladdrigt. Gör inte ont men stramar, liksom. 
Nåt är det för de har dragit på mig de där kallingarna som Lummi hade då hon hade ont i ändan. Och som vi retade henne för...hoppas hon inte kommer ihåg det..Hon har inte sagt nåt iallafall. Fast hon har ju blivit lite gammal och glömsk. Attans(hon läser ju bloggen!)! Förlåt Lummi, du är inte gammal och glömsk, utan erfaren och något disträ😘 

  Jag har det allt hyfsat bra, jag!
 Fast jag saknar gnagisarna. Kanske att tvåbentingarna glömt att det finns nåt som heter hundgnagisar...   

Nospussar från Humle                                                           

4 kommentarer:

  1. så nu är det fixat, så bra fine Humle. Livet blir lättare, mer fokus på rätt grejer. Jaga tjejer är överreklamerat bättre hänga med husse och spåra rådjur på nätterna.Och ska bli intressant att se ur tjusig du blir med lite flerk på kroppen.Hälsa nu alla andra i Fiskvik från förstamatte

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, förstamatte! Kul att höra från dig! Jag vet ju inte vad som är fixat...fast jag mår som en prins och härjar runt fast matte och husse säger att jag måste ta det lugnt. Fattar inte varför, jag är ju bussugen...

      Radera
  2. så nu är det fixat, så bra fine Humle. Livet blir lättare, mer fokus på rätt grejer. Jaga tjejer är överreklamerat bättre hänga med husse och spåra rådjur på nätterna.Och ska bli intressant att se ur tjusig du blir med lite flerk på kroppen.Hälsa nu alla andra i Fiskvik från förstamatte

    SvaraRadera