Matte och badringen

Ibland är det inte lätt att vara hund. Särskilt inte med de där tvåbentingarna runt omkring en som inte fattar nåt! Man försöker glädja de där hårlösa fjantarna men vad får man för det?
NADA(det är spanska och betyder INGET)!!!!!
Nä, jag är riktigt besviken faktiskt, skall ligga här och gnällterrorisera matte en lång stund till. Det kan hon ha. Husse har dragit till skogs med Lummi och smällpinnen. Klinga är förstås hemma men henne får man aldrig med på nåt skäll eller gnäll. Det kallas visst VÄLUPPFOSTRAD, det hon lider av. Obotligt. Jobbigt.

Jag har hört matte säga massor av gånger att hon blivit tjock. Titta bara, jag får knappt igen byxorna, har hon sagt till husse. Och då hon till slut får igen brallorna så hänger värsta fläskkransen ovanför linningen! Ser ut som en sån där badring som jag punkade en gång....Tror inte mattes badring är så lätt att punka dock.
Jag är av den uppfattningen att man bör hålla igen lite på maten då man har blivit en tjocksmock.

Sååå.....

Idag hjälpte jag henne en bit på vägen.
Ja, vad gör man då man ser att ens matte har gjort alldeles för många smörgåsar?
Man UPPOFFRAR sig trots att man nyss fått kvällsmat(en för liten portion, kunde varit större, faktiskt) och snattar den ena mackan. Snabbt som attan, men tyvärr inte nog snabbt....

Hon märkte det och skvallrade såklart för husse.
Och han rynkade sina ögonhår åt mig!!!

Jag fattar inget, jag!
VILL han ha en mattefru som vaggar fram?
Fast om man tittar noga så har allt husse en sån där badring också....

Då undrar man...
Vem skall gå på promme med oss om de flöffar till sig ännu mer?
Jag känner, som den äldste vovven, en plikt att hålla ordning på våra tvåbentingar för vår skull.
Men det är tungt. Jag är trött nu. Ligger och gnäller.

Och förresten, den där smörgåsen var inte ens god....

Vaski/Smörgåskungen