Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

lördag 21 juni 2014

Lummis rehab nr 2

Näha, inget blir som man har tänkt sig. Matte hade ju lovat att vi skulle åka till den där stora, fina skogen men nädå. Det blev en skog där det fanns jättekonstiga dofter och jag märkte ju att matte inte tyckte det var hur kul som helst. Det är inte hur lätt som helst att slappna av och nosa då man måste hålla koll på matte.
Sen fladdrar det ju upp fladderfän i parti och minut och korrarna retar mig hela tiden. HUR skall man kunna vara lugn och fin då? Nä, jag är allt på spänn jag... ifall, liksom.
Här tror jag det har varit en...inkräktare av nåt slag...
Och sen en sak till, min mat verkar ju hur trist som helst. Hur kunde jag jaga livet ur mig för den där dreten för några månader sen? Nä, jag matvägrar allt jag!! Vem behöver såna där torra kulor då man kan få sånt där älgkött som vi fick igår?
 Man blir ju helt körd av alla upplevelser...Gonatt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar