Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

lördag 24 maj 2014

Mitt perfekta liv

Ett av det bästa med att vara jag, är att jag får gå ut själv. Inte som Syrran, behöva ha sån där sele och långt snöre. Det är för att jag är så himla bra på att inte springa bort, säger matte. Fast det fanns en tid för väldigt länge sén då jag var borta en hel natt och matte var lite grå i ansiktet då hon äntligen begrep var jag var instängd....
Sen har jag väl ibland haft lite svårt med hörseln då jag legat och smugit på nån smarrig fjäderkotlett då matte ropat och ropat på mig. Fast då har jag ju legat i buskarna på tomten....
Men efter dessa småmissar så har jag den hårda vägen lärt mig vad som händer, nämligen att jag får utegångsförbud.
Som sagt, detta var för länge sén, då jag var ung och oförståndig. Nu är jag en mycket vis och erfaren 14-årig kattjej som har bästa dealen med matte. Dessutom har jag ett mycket effektivt vapen då jag är missbelåten med nåt...Jag kissar på fel ställe, hehe. Då blir det fart på matte!
Hon köper sånt där dyrt medel och sprutar på mitt nya kisställe, skurar och fejar. Då brukar jag sätta mig lite längre bort nästa gång, tihi.
Till slut kommer hon allt på vad det är jag vill. Fast ibland önskar jag att jag kunde prata lite tydligare så matte begrep direkt, så slapp vi detta krångel med kisset...
Vi brukar ju ha långa tjejsnack, hon och jag om allt möjligt, tex att jag är jätteklok och fin. Och jag brukar då, eftersom jag är en mycket artig kattfröken, säga att du är inte så dum du heller, matte.
Vill ni se lite bilder på mitt perfekta liv så varsågoda:

Inte mycket fart på mina kattkompisar....

Gött, gött, gött, gött!!!

Matte säger att det finaste man har, har man på bordet.
Och då menar hon MIG!

Tänk så snäll husse jag har som spikade ihop den här stora
kattsängen!

Tänk att det finns så mycket god mat...hm, och äcklig också
då jag tänker efter. Men då vägrar både tjocksmockan Syrran och jag att äta
och tänk vilken fart det blir på matte då, ha ha!
Hon köper den ena maten efter den andra. Att hon aldrig lär sig!
Det är ju fisk som är det goooodaste som finns!!



Skrållan/livsnjuterska



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar