En dag busade vi med matte, tihi! Hon ropade och ropade men vi höll tyst. Vi har nämligen funnit värsta bästa platsen att vila på. Mysigt och mjukt som bara den. Till sist gav väl matte upp, hon slutade i alla fall att ropa, och så gick hon in i rummet där vi gömde oss!!! Hon satt sig och skulle precis börja greja med brummaskinen, DÅ såg hon oss, ha, ha!!! Vi låg ju i katthyllan som hon gjort SÄRSKILT åt oss. Hade hon glömt det?
Skrållan och Syrran
|
Mattes kissemissar myyyyyser! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar