Kattbädd?

En dag busade vi med matte, tihi! Hon ropade och ropade men vi höll tyst. Vi har nämligen funnit värsta bästa platsen att vila på. Mysigt och mjukt som bara den. Till sist gav väl matte upp, hon slutade i alla fall att ropa, och så gick hon in i rummet där vi gömde oss!!! Hon satt sig och skulle precis börja greja med brummaskinen, DÅ såg hon oss, ha, ha!!! Vi låg ju i katthyllan som hon gjort SÄRSKILT åt oss. Hade hon glömt det?

Skrållan och Syrran

Mattes kissemissar myyyyyser!

Då Vaski nästan träffade Lummi...

Mitt onda finns fortfarande. Husse tog med mig till det där huset där jag brukar tuppa av och sen vara groggy hela dan. Usch, jag börjar darra bara jag tänker på det! Denna gången träffade vi en gubbe som klämde på mig och såklart där jag har som mest ont. Vilken klant! Jag skrek och då nickade han som om han verkligen hade lyckats med att plåga mig. Och inte skyddade husse mig heller, han borde ju ha klippt till gubben, men nädå. Jag överlevde iallafall.

Jag får fortfarande sån dära god tablett innan matkulorna och så har matte
börjat lägga nåt varmt på det onda flera gånger varje dag. Samtidigt gosar
 hon med mig. Inte helt fel, fast jag brukar sjåpa mig lite i början, tihi!

Sen kommer nåt bra. Jag får nån god gnagis, inte jämt men ibland.

.Om jag sitter vackert, förstås...

Igår blev jag lite förvirrad en sväng. Matte tog med mig i plåtlådan och åkte jättelångt bort. Då vi stannade tyckte jag att jag kände igen mig lite. Det var lite svårt att se för det kom jättemycket vatten uppifrån, men på nåt sätt var det bekant. Det kom två tanter och klappade på mig, det var bra, så kissade jag och så fick jag hoppa in igen. Så åkte vi en liten stund och då vi stannade kände jag ju igen mig. Det var ju där som vi hälsat på Lummi lappjäntan! Matte gick ur plåtisen och då såg jag att tanterna(som gosat med mig) också var där. Jag fattade ingenting. Så hörde jag ett bekant skall. Lummi! Vi skulle hälsa på Lummi, alltså. Men varför inte gå in då vattnet kom jättemycket uppifrån? Näe, vi skulle tydligen vara ute. Ibland förstår jag mig inte på människor...Alla tanter stod och gosade med Lummi men jag fick minsann inte hälsa på henne. Nedrigt, tycker jag, men vad har en stackars lappiskille att säga till om...Och så plötsligt, bara sådär, hoppade Lummi in i TANTERNAS plåtlåda och de for iväg!! Men...Tänk om nån kunde anstränga sig lite och förklara för mig vad som händer? Här åker man jättelänge och så får man bara TITTA på sin kompis. Det är allt bra synd om mig.

Jag får väl kolla på en bild av henne...

Vaski/Lappiskungen,

Kulmagen

Nåt konstigt har hänt med min kropp. Då jag kom hit från katthemmet så kunde jag klättra hur lätt som helst, springa och vända i luften, klättra runt mattes hals och balansera på hennes hövve. Men nu tar det liksom emot för minsta lilla. Idag då jag skulle hoppa upp på brädan och titta på fjäderkotletterna, så trillade alla grönsakerna som matte har ställt där, i golvet. Den stora pälsbollen, som låg och sov, blev så rädd att han hoppade rakt upp, ha ha!

Men jag tycker väldigt mycket om att vara här, maten är JÄTTEGOD, och alla klappar på mig då jag ber om det. Ja, inte den stora pälsbollen, men tvåbentingarna och den lilla pälsbollen är jättesnälla! Skrållan springer inte och gömmer sig längre då jag kommer, utan kan gosa lite ibland. Det är ett framsteg, tycker jag. Jag tror hon gillar mig fast vill verka svårflörtad!


Jag blev hastigt gosesjuk idag då matte och den stora pälsbollen kom in efter att ha varit ute jättelänge! Jag försökte nå matte men det var jättelångt fram till henne och hon bara stod där och ville inte hjälpa till ett dugg.
Det var riktigt vingligt för min rumpa har blivit så stor jämfört med mitt hövve så det blev värsta obalansen!
Jag förstår inte varför min kropp blivit såhär konstig, kan det vara maten som matte ger oss, tro? Men varför är inte Skrållan likadan, då? Vi får ju mat samtidigt och lika mycket. Kan det vara att då Skrållan lämnar mat  i sin skål så skyndar jag mig att äta upp det ifall det blir förstört...Och Klingas mat har jag också provat flera gånger, fast matte tjoar, och den är också jättegod! Förstår inte varför de inte äter upp den goda maten?

Syrran/