Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

fredag 11 oktober 2019

Att råka överskrida gränserna, enligt Cissan

Kommer ni ihåg mitt förra inlägg? Där jag beskrev hur matte var min bästis som lät mig vara ute hur länge som helst...ehhh, det där var ljug, vi kom överens om att jag skulle komma in på kvällen.

Hmmmm....

Det hände sig att jag blev lite till mig och glömde bort det där...
Ja, vadådå, jag är ju katt!

Då jag kom på mig så försökte jag lindra mitt misstag med att ge presenter till mammi.
Men mina presenter var tydligen inte uppskattade, trots att jag legat på lur på den där smarriga musen jättelänge för att till slut hugga den! Då matte inte märkte presenten då jag kom in på natten så tyckte jag det var synd att den skulle förfaras så jag gick in under mattes sybord och smaskade i mig den.
Det knastrade så gott då jag högg in på den...att matte helt plötsligt dök upp och fann mig just i färd med att hugga in på det godaste av hela musen, huvudet, smaskens!
Matte gjorde kräkljudet...

Eller den där fjäderkotletten som jag tog hur lätt som helst och lade på altanen, precis framför dörren så matte verkligen skulle se min present.
Hon skrek rakt ut!
Varför, undrade jag? Fick aldrig nåt vettigt svar...
Vad är det för fel på henne?
Jag blev faktiskt djupt kränkt men vad hjälpte det? Efter mina presenter så var kattluckan stängd åt alla håll.
Ni vet ju att jag är en smart katt och därför fattade jag snabbt hur jag skulle gå ut "bakvägen" liksom. Man puttar bara på luckan så den får svaj "inåt", sen är det bara att stoppa den på "inåtsvajen" med powertassen och sen glida ut mot friheten.
Men tydligen är matte inte helt dum i huvudet heller...
Syrran och jag myser
För helt plötsligt var luckan STÄNGD. Helt och hållet.
Faan!
Så var jag innekatt igen.

Som tur är så är jag ingen surkatt så jag har gillat läget även om jag rooooooopat och skriiiiiiikit då de där 4 lurviga fått gå ut men inte jag. Lite sällskap har jag ändå haft av Syrran som är en riktig pösmunk och kan konsten att chilla.
Så hände det sig en dag efter att jag varit innekatt i 2 veckor så fick gå ut på egen tass igen.
Då matte bestämmer.

Cissan/Utekatt









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar