Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

torsdag 3 augusti 2017

Vaski har hört rykten...

Jag har hört rykten om att jag skulle vara skraltig...Kan inte fatta var det kommer ifrån?!?!?
Bara för att inte min bakdel hänger med i slängarna hela tiden och tvåbentingarna envisas med att lyfta mig i och ur bilen, så är det väl inte hela världen? Och bara jag hostar lite eller råkar ta ett felsteg...eller om bakdelen viker sig, så vad tror ni händer?
 Jo, det blir en sån där snabb bilfärd till vetten...igen. Hatar verkligen vettar, nja, förresten, det är ju inte VETTEN som är otäck utan vad den GÖR med mig. Och jag har varit på ett ställe som de inte var så bra med mig...så efter det så är jag MYCKET orolig bara jag ser vettestället.


Här sitter jag och darrar bara för att matte fått
för sig att det var nåt fel på mig...
Fattar inte varför hon blir så till sig bara för att jag
ibland inte får mede mig tassarna...

Det där med att lyftas i och ur bilen är jädrigt skämsigt, alltså. Jag är livrädd att Cooper, grannens lilla trasselsudd skall komma på oss då vi skall åka till dagis på morgonen. Uhhh, så jobbigt!

Ja, dagis förresten, DET är bästa stället det! Har varit där hur länge som helst,(matte får hjälpa mig att räkna nu....8 år, sa matte) ja, inte HELA tiden såklart, jag åker ju hem på kvällen, fattas bara annat. Mina fröknar behöver ju vila med sina 2-och-4-bentingar också.

Här råkade jag trampa snett på nåt vis
då matte hämtade mig på dagis,,,och så var
det vetten igen...T o m Dagisfröken
hejade på! Lite synd om mig var det eftersom mina ben inte
lydde. Dretben!
Fast nu har jag semester. Softar hela dagarna. Chillar på tomten, äter några äppelkart(även om matte skriker; Vaski, NEJ! Jag blir nämligen lite skitnödig av dem...eller mycket, faktiskt...)

Sen har vi varit på värsta bra stället. Ja, det måste det ha varit för Lummi skällde inte på nästan nåt...
Här väntar vi på MAAAAT!

Men så var det det där jobbiga med att de sa; -Men orkar verkligen Vaski gå så långt?
Men hallå!!!! Jag är väl inte gammal heller! En kille i sina bästa år! Att det är varmt och jobbiga uppförsbackar är ju inte mitt fel, eller hur? Man skulle ju önska att de som gjorde vägarna gjorde dem platta och raka....
Men vi hade ett gött ställe att bo i och vi vovvar blev så himla trötta efter prommarna att vi bara liksom...sjönk ihop och sov en stund för att sen få springa hur som helst på en jättestor gräsmatta!
Och sen kom det mat!
Som om det inte vore nog, jag fyllde mina snygga 13 år också!

Men det där med att de säger att jag är GAMMAL, alltså......
Nåja, jag skall nog inte klaga, mina tvåbentingar är väldans snälla mot mig och jag får göra nästan vad jag vill då vi är på promme. Och matte och jag är sams hela tiden, bästaste vännerna i världen, faktiskt! Ja, ni som läst mina blogg vet ju hur jobbig hon var i början...Jag fick ju inte göra nåt kul...som att dra i kopplet och skälla ut...alla. Sånt har jag slutat med för länge sen. Så gör ju inte kloka killar.
Utom då det behövs....såklart.

Vaski/Kungen av Abborrvägen


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar