Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

måndag 3 oktober 2016

Mina namn och jag

Jag har tänkt på en sak. Det där med namn, alltså. Och hur många man kan ha, och ändå veta vem man är.
Då jag kom till husse och matte för länge sen så hette jag Vaski. Punkt slut.

Här hette jag Vaski. Veckan innan jag kom till
husetbus.
Men eftersom jag var en smula(hehe) otränad på att lyssna och och göra bra grejer så fick jag också heta VASKI!!!!!!!  Och ibland VASKINEJ!!!! Detta hette jag ofta samtidigt med att jag snattat från bordet eller fått tokryck och dragit matte in i en gran...typ. Fast den gången mattes finger pekade åt fel håll efter att jag fått bråttom in i en häck så hette jag ingenting....Det var nog lika bra, för jag tror inte det hade varit nåt vidare vackert....

Sen fanns det ju tillfällen då jag var tvungen att styra upp vid staketet och skälla ut nån fuling, då hette jag VASKIIIIIIIIIIIKOMHIT!!!!!
Men det var ju himla långt och krångligt att kalla mig så det slutade de ganska snart med. Jag fick istället lite annat att göra då fulhundarna gick förbi och fick då namnet Vaskiböbb. Det heter jag fortfarande. Oftast då jag gjort nåt duktigt eller ser extra gullig ut...Men eftersom jag är duktig och ser extra gullig ut väldigt ofta så räcker inte namnet till riktigt, därför de har varit tvungna att ge mig fler, såsom Vaskiböbben, Böbbeliböbb, Böbbis, Mammaspöjk och Pappaspöjk. Fast mest heter jag Vaskiböbb.
Eller Böbbeliböbb...

Vaskiböbb

Vaskiböbben

Böbbeliböbb, helt klart!

Böbbis

Pappas pöjk










Mammas pöjk åsså Lummistump


































En som bodde i huset bredvid för länge sen kallade mig för Baskis, men  det var nog för att han hade fel på öronen.

På dagis heter jag ibland Smaskis, det har Fröknarna kommit på alldeles själva och när matte hämtar mig därifrån så brukar hon säga: -Hej, mattes Gris! Jag som sett att grisar har tryne, är hårlösa och låter nöffnöff.
Det enda som kan påminna lite är väl mitt senaste namn...

Efter att matte köpte mockasiner till mig så kallas jag TöffTöff...


Smaskis





Så himla lustigt att då jag går med
mockisarna på, så låter det som jag heter,
Töfftöff
Vaski/Kungen av många namn










Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)