En bra dag...i sele

Jag har ju alltid vetat att min sistamatte är lite trög i hövve,  men hade nog önskat att hon var ÄNNU trögare, faktiskt. Jag driver ganska lätt med henne, ha ha! Ja, hon är ju sååå himla lättlurad så det är inte klokt. 

Men ibland blir man avslöjad....

Som igår...

Det var såhär va, att det kom två helt andra än husse hem på mittdagen för att går ut på bajs och kisspromme med mig och Klinga. De var gôrsnälla, har sett dem några gånger förut men då har jag varit...hm...lite i extas så jag har lite svårt med minnet vilka de är, men skit samma, de var attans(mattes ord, snart har hon väl tagit över hela mitt medvetande!) snälla!

Matte hade säkert gjort en massa tabbar att inte säga hur vi vovvar vill ha det så de gjorde lite bakåfram med oss vovvar. Till exempel så fick Klinga MITT halsband och jag fick HENNES sele. 

Det är ju så att jag har lite svårt med selar och sånt där krafs och gick och gömde mig då matte envisades med att skaffa den ena selen efter den andra.Hon sa att det var bra med sele då man drar så mycket som jag gör, bah!

 Jag gillar inte heller såna där kläder som lyser i mörkret. Jag krånglade väldigt mycket för att slippa det där dravlet, faktiskt. Gömmer mig till och med...Kanske inte så modigt, men vad gör man...

Men då de där stackars människorna kom och inte visste varken det ena eller det andra så lät jag dem ha selen på mig. Och tänk, det var ju inte så hemskt...fast detta hade jag ju tänkt skulle bli en hemlighet...

Men jag tror att matte fått reda på nåt för i dag tog hon på mig Klingas sele då vi skulle på promme.

Fast hon vet hur jag vill ha det!

Hon har provat den på mig förut men då klarade jag mig med att ha en massa tjock päls och därför var den trång, men nu har jag fällt massor och matte har borstat bort ännu mer(det är jättegött fast jag inte vill erkänna det för henne, kanske har jag avslöjat mig med att ligga ner och blunda då hon hållit på...). 

Men vet ni, matte tog med mig på en jättekul promme! Jag glömde bort den där dretselen efter en liten stund och vi var bästa kompisarna i världen, matte och jag! Vi såg en massa dumma och obehagliga saker och till och med en lös vovve UTAN ATT JAG BRYDDE MIG! Det ni! Matte var i extas över hur jättebra jag skötte mig. Men vadå? Sån är jag, Vallarjäntans Lummikki! 

Om jag får önska nåt så skulle det vara att jag får bestämma då matte skall förstå vad jag menar. Hon är inte så fena på det, verkar det som...eller om det är tvärtom...

Nä, det är omöjligt!

Fast då jag tänker efter så ville jag ju att matte skulle vara ännu mer trög i hövve än hon redan är.... 

Får fundera noga på detta, tror jag....

Men idag har varit en BRA DAG!