Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

lördag 24 maj 2014

Mitt perfekta liv

Ett av det bästa med att vara jag, är att jag får gå ut själv. Inte som Syrran, behöva ha sån där sele och långt snöre. Det är för att jag är så himla bra på att inte springa bort, säger matte. Fast det fanns en tid för väldigt länge sén då jag var borta en hel natt och matte var lite grå i ansiktet då hon äntligen begrep var jag var instängd....
Sen har jag väl ibland haft lite svårt med hörseln då jag legat och smugit på nån smarrig fjäderkotlett då matte ropat och ropat på mig. Fast då har jag ju legat i buskarna på tomten....
Men efter dessa småmissar så har jag den hårda vägen lärt mig vad som händer, nämligen att jag får utegångsförbud.
Som sagt, detta var för länge sén, då jag var ung och oförståndig. Nu är jag en mycket vis och erfaren 14-årig kattjej som har bästa dealen med matte. Dessutom har jag ett mycket effektivt vapen då jag är missbelåten med nåt...Jag kissar på fel ställe, hehe. Då blir det fart på matte!
Hon köper sånt där dyrt medel och sprutar på mitt nya kisställe, skurar och fejar. Då brukar jag sätta mig lite längre bort nästa gång, tihi.
Till slut kommer hon allt på vad det är jag vill. Fast ibland önskar jag att jag kunde prata lite tydligare så matte begrep direkt, så slapp vi detta krångel med kisset...
Vi brukar ju ha långa tjejsnack, hon och jag om allt möjligt, tex att jag är jätteklok och fin. Och jag brukar då, eftersom jag är en mycket artig kattfröken, säga att du är inte så dum du heller, matte.
Vill ni se lite bilder på mitt perfekta liv så varsågoda:

Inte mycket fart på mina kattkompisar....

Gött, gött, gött, gött!!!

Matte säger att det finaste man har, har man på bordet.
Och då menar hon MIG!

Tänk så snäll husse jag har som spikade ihop den här stora
kattsängen!

Tänk att det finns så mycket god mat...hm, och äcklig också
då jag tänker efter. Men då vägrar både tjocksmockan Syrran och jag att äta
och tänk vilken fart det blir på matte då, ha ha!
Hon köper den ena maten efter den andra. Att hon aldrig lär sig!
Det är ju fisk som är det goooodaste som finns!!



Skrållan/livsnjuterska



lördag 10 maj 2014

Nu är det klippt!

Frääääääääääääääs!!!!
 Om ni tror att jag ligger och är gosig så tror ni fel. Jag är skitarg!!
Inte ens att ta till mina bästa vapen, tänder och klor, hjälper mot den där SKITMATTE!!
Jag tycker själv att matchen varit ganska jämn, men då SKITMATTE tar fram sitt vapen - det stora skynket, så vet jag sen förr att det kommer att bli tufft för mig.
Då lindar hon in mig som en attans bebis så jag är helt försvarslös och bara kan invänta nederlaget.
Jag HATAR att förlora!

Nu ligger jag här, mina klor är svårt stympade och oanvändbara på allt som är kul. Som i morse till exempel, då jag  klättrade upp för mattes ben då hon minst anade. Det var kul!!
Fast jag är inte helt säker på att matte tyckte detsamma....Men hon tjoade ju så där glatt som hon brukar göra då jag ger henne ett kärvänligt bett i kinden eller läppen, så jag tror nog att hon gillade det lika mycket som jag.
Eller igår natt då jag hade lite svårt att sova och hade lite kul med pälsbollen Lummi som har en fånig tratt på hövve. Då hon låg och sov som bäst så klippte jag till tratten så det bonkade ordentligt, ha ha ha ha!!! Det var jättekul då hon hoppade högt! Jag hann med flera gånger innan SKITHUSSE kom och förstörde allt....


Kolla bara så larvigt det ser ut. Jag skulle ALDRIG
gå med på nåt sånt!

Nåja, nu har jag straffat henne med att totalt ignorera henne en lång stund. Jag tänker ligga här och stirra framför mig och bara flytta mig lite längre bort varje gång hon försöker fjäska med att försöka klappa mig...
Är du där med den där bildmojängen nu också?
Okej då, men ta inte i mig för då sticker jag direkt, bara
så du vet....


Syrran/Arg och Stolt

onsdag 7 maj 2014

Lummis annorlunda dag

Jag har ont i rumpan! Ja, vad är det med det då? Kan väl vem som helst få, eller? Nu är det så att jag verkligen vill vara ifred då jag försöker bota mig själv. Men näääädå! Varje gång jag försöker tvätta mig i rumpan(det kliar nåt djävulskt, skall ni veta) så säger Dom; Sluta nu, Lummi!

Om ni inte har haft ont i rumpan...eller bägge rumporna, om ni fatta....så vet ni inte hur jobbigt det är, alltså. 
Jag slickar mig därbak så jag tappar andan men kliandet SLUTAR ju inte ändå. 

Idag tog matte mig med  i plåtlådan för en sväng...som hon sa. Jo, tjena, då hon säger så vet jag att det är nåt obehagligt. Mycket riktigt! Jag kände minsann igen mig sen från då jag blev av med en massa tänder. 

Men jag är ju en glad tjej i grund och botten så jag tänkte positivt....en stund. Matte kom ut med en tant som sa jag hade ett stort och trevligt underbett...och sen så sa matte; vassego, kissa, Lummi. Men herregud, alltså, kan ni tänka er, tanten stoppade en skål under rumpan på mig då jag kissade!! 
Vaaa? Är du sjuk, eller, tänkte jag, men orkade inte krångla för jag var attans kissenödig. 

Sen fick jag följa med in i huset(gött, för det var attans regnigt ute) fick hoppa upp på en grej och matte och tanten sa att jag var en duktig tjej. Vad annars, kan man undra? Fast jag är lite ånger att jag inte hann upptäcka och skälla ut fulhunden som satt i början av huset...


Jag, dum och aningslös...



Men vet ni, tantvetten var jättesnäll och gosade och klämde på mig och matte höll också mig om magen, ganska hårt faktiskt och sa jag var duktig.
Jag BORDE ha varit misstänksam...för rätt som det var så hade jag tantvettens finger I RUMPAN!!!!

Aj aj aj aj aj! ÖVERGREPP PÅ LITEN LAPPIS!! Hallå, hallå...

Jag kände mig ytterst förnedrad kan jag säga, och dessutom GJORDE DET ONT!! 

Men det gick över ganska snabbt då jag fick leta goda frolic i mattes jackficka. Jag bjöd matte på en liten parad av konster som tack. Matte gav mig massa klappar tillbaka. Vi är ett riktigt team. matte och jag.

Men....

Vad tror ni hände då vi kom hem? 
Jag fick en strut om skallen!!!! Förnedring nummer två! Klinga och katterna blev rädda för mig och sprang iväg då jag skulle hälsa...Inte kul.

Uhhh, jag skäms! Kolla bara...

Vill helst inte synas...

Att gilla läger är nåt Matte försöker säga mig...
Dessutom klånkar jag emot överallt. Den jävla tratten tar emot hela tiden. 
Fast jag nådde ner i matskålen hur lätt som helst...Även katternas matskålar nådde jag. Bra, va! 

Förut hörde jag matte kalla mig Trattmaja...är det ok, tycker ni?

Lummi/trattkantarell