Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

söndag 9 december 2012

Vinter och mys


 Nu har det kommit vitt från himlen! Vi måste förstås ha
skämsdräkterna på men vi har sett andra vovvar med kläder
på och då gör det inte så mycket. Trist är att jag har ont i benet
och då får jag inte busa i det vita för matte. Det är dret att inte få hoppa omkring och göra min berömda Vaskiraid! Klingeling bryr sig
inte hälften så mycket hon! Hon bara går omkring och kör ner nosen
 i snön...

Nu då jag har ont i benet så gosar matte och husse extramycket med mig.
På kvällen är det mys i soffan, där den stora eldkolossen står. Då kryper
 jag upp i husses knä och så knådar han mitt onda så det blir mindre ont.
En och annan klapp på hela mig blir det också...

Vaski/ Snökungen
Ibland är vi riktigt sams, Syrran och jag. Då hon inte
står i bakhåll och hoppar på mig då jag går förbi, kan man faktiskt stå ut med henne. Ibland är hon faktiskt riktigt go. Och då vi väntar på mat så är vi
riktiga kompisar! Vi jamar i kapp så matte skall skynda sig på, särskilt då det är fisk på menyn!

Skrållan/Kattdrottningen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar