Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

onsdag 18 juli 2012

Tassproblem

 Jag har ont i tassen, det är dret, som matte skulle säga. Jag gjorde bara en raid då matte hade lagt ett godisspår och så bara började det göra ont. Jag har fått så flera gånger, men nu suger det eftersom matte är hemma och vi skulle kunna gå såna långprommisar som bara hon och jag kan göra. Skit. Vi går bara såna jönsiga låååångsamma bajsprommisar. Vad är det för en sån stor kille som jag? Nä, nu måste jag nog gnälla lite...det brukar jag göra då livet är svårt, som till exempel då stora visaren pekar upp, och lilla visaren rakt ner och maten inte står på sin plats eller då husse inte kommer då han borde...



Här ligger jag, helt utslagen efter en dag i stillhet...
Då Vaski inte får gå prommisar så blir matte lite ledsen på läppen. Jag försöker att inte göra så mycket väsen av mig då, utan mest ligga och titta på henne HELA TIDEN. Då brukar hon ta med mig på nån prommis där vi inte brukar vara. Som senast, då vi var i en trollskog och så kom vi till ett stort vatten, men eftersom matte är vädligt harig så fick jag inte gå fram till kanten...men det var jättekul, ändå!



Jag hade skitkul!!!



Men mest av allt är vi på tomten och vilar och rullar oss. Ibland kommer Skrållan och gör oss sällskap!



Här är vi, gänget förrutom Syrran som antagligen fick gå in för att
att hon gjort nåt bus.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar