Om oss

Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

tisdag 3 januari 2012

Tvåbäddars...
Jag tyckte att matte sa bädden var till oss båda kissemissar men Skrållan Surtant vill inte kännas vid det. Hon breder ut sig som en riktigt "PLÖFF"(mattes ord) och då jag försöker smyga intill så flyter hon ut ÄNNU mer!!! Jag skulle hemskt gärna vilja ligga intill henne vid värmekolossen men jag är lite liten än. Fast igår fick hon stryk av mig, ha, ha! Där fick hon, Surtanten. Jag brukar sitta i trappan och ropa; Surtanten, suuurtanten, SUUUUUURTANTEN och till slut kan hon inte längre hålla sig utan kommer rusandes för att klämma till mig, MEN då har jag redan försvunnit från jordens(nåja) yta! Just nu är min bästa kompis Klinga. Hon har en jättemysig rumpa som man ligger jättemjukt på. Det gör jag på kvällen då matte och husse tittar in i burken med bilder. Men man får förstå att Skrållan har svårt med en snabbing som mig. Innan jag kom till husetbus var hennes kompis Toker, en kattfarbror som inte förtog sig. Han blev jättegammal och till slut åkte han till Regnbågslandet och träffade sin bror Blyger. Det är vad jag hört. Fast jag skulle hemskt gärna vilja ligga NÄRA i bädden...det känns lite ensamt med bara Klingas rumpa att luta sig mot, särskilt då jag är van att ligga i en hel hög med kissemissar på "hemmet".
Syster Yster/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar