Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

söndag 11 december 2011

Utmattad

Matte har en ny pratmojäng som hon behöver hjälp med.

Jag har läst pappret med "hurmangörkrumelurer" för henne och det var så ansträngande att jag var tvungen att ta en liten lur. Inte nog med det, igår kom det en till lurvig sån där som Klinga och Vaski hit. Jag fräste lite åt den och då backade den. Det är bra. Mig sätter man sig inte på. Men man blir lite trött av att hålla koll på den hela tiden. Jag har därför hållit mig häruppe nästan hela tiden, förutom då jag vill retas eller äta. Det är mer fart i vitlurven än i Vaski och Klinga så därför gäller det att vara på tass. Annars har jag det väldigt bra, äter Skrållans mat ibland, fast då kommer det vatten nästan alla gånger. Sen har jag märkt att då jag ätit mycket Skrållanmat så kommer det onda dofter från baken på mig. Jag tror att matte och husse också märkt det...Fast jag har sett att Skrållan äter min mat ibland också, men från hennes bak kommer det inga frätande gaser. Det är konstigt, tycker jag. Fast det kanske händer nåt annat med henne som inte märks så med en gång, vad vet jag som är liten.

Syster Yster/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar