Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

lördag 5 februari 2011


Vantens husse


Matte, jag och Vanten har varit på långpromenad idag. Jag bärde, nej bar heter det ju, Vanten nästan hela vägen. Vi var till grusplanen, fast det inte var nåt grus utan snö där, vi övade *stanna* och sånt där som jag är expert på, om jag får säga det själv. Matte försökte springa ifrån mig också, har ni hört så dumt, va! Klumpedunsmatte! Åsså övade vi *Hämta* Vanten, det är dretkul, för då får jag godis då jag lagt Vanten i mattes hand. Matte brukar inte bry sig att jag ger Vanten ordentligt med stryk på tillbakavägen heller, det är bra. En sak har jag tänkt på, då vi möter vovvar så brukar matte slänga vanten och säga *Bära*, då blir jag liksom mallig och inte så sugen på att blänga/skälla/mopsa mig för vovven, jag sträcker på mig och visar den fjanten hur en riktig vovve skall uppföra sig. Ibland tror jag att matte har räknat ut det där i förväg...ja, är inte säker men...Ja idag var det iallfall kul för jag fick malla mig för många vovvar men särskilt deras hussar och mattar. Jag tror nog att matte blev lite mallig också faktiskt. Förresten, om ni undrar varför jag skriver Vanten med stort V så är det för att den är min allra, allra roligaste grej och förtjänar därför stora V!

Vaski/Vantens vänner

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar