Hunden med horn...

Jag och husse såg värsta stora hunden imorse! Har aldrig sett en sån stor, och horn hade den också!!! Den stod på MIN bajsplats så jag satte mig och stirrade på jycken för att den skulle fatta men, nädå. Då fick jag nog, jag behövde faktiskt bajsa, så jag jagade den tills husse hojtade; KLINGA, KOM HIT!!!!! Jag tror alla på gatan vaknade samtidigt idag...Så vände vi och DÄR står en till sån där hund fast utan horn, och glor på oss! Då fick jag faktiskt nog IGEN och började tokyla och samtidigt kom en tant på cykel och hon fick sig också en utskällning! Det var en händelserik bajspromenad må jag säga, fast bajsa blev det inget av med, det var stört omöjligt. Jag ville bara hem och äta mat, man blir hungrig av ståhej. Hela skålen med mat tryckte jag i mig! Inte skålen, alltså, utan maten I den! Jag som inte brukar vilja äta frukost. Under tiden jag åt lyssnade jag med ett öra på husse och matte då de pratade om ståhejet. Husse kallade hundrasen för rådjur, konstigt att jag aldrig sett såna förut, måste vara sällsynta, och ingen husse eller matte hade de heller. Måste fråga Vaski om det, han vet nog. Nu är i allafall allt som vanligt igen. Jag har varit ute och bajsat och denna gången fick jag vara ifred, skönt!

Prinsessan Klinga