Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

lördag 27 februari 2010


Värsta syltan!

Jag gjorde en grej hos hussefar! Då jag blivit lämnad hos hussefar och hussemor så brukar jag lägga mig i soffan för en liten tupplur men inte denna da´n. Hussefar höll nämligen på att göra frukost till sig. Han fick inte äckliga kulor utan platt bröd med nå´t köttigt smask på. Han lade dom på bordet men så verkade han ångra sig för han reste sig och lämnade stolen ute för att röra i nå´t vid bänken. Men, så snällt att ge dom till mig, tänkte jag och hoppade upp på stolen. GUD, så smarriga dom var! Det platta brödet lämnade jag kvar som en gåva, man vill ju inte vara ofin. Men det måste ha blivit ett missförstånd för då hussefar vände sig om så fick jag bannor, snyft. Jag trodde ju att jag fick! Ställde ut stolen och allt, såklart jag trodde att de var till mig. Resten av da´n var jag med hussemor! Det var säkrast ifall det skulle bli fler missförstånd.
Men gud så gott köttsmasket var!

Klinga/Syltatjuven

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar