Om oss

Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

lördag 18 april 2009








Vaski, skogens konung...or not



Idag har matte, Vaski och jag varit på värsta roliga med dagmatten och Lummi! Jag och Lummi var JÄTTEDUKTIGA och Vaski dretjobbig. Matte var SÅ sur på honom så det var inte klokt! Jag fick gå med Lummi och dagmatten eftersom matte hade värsta kampen med Vaski. Och vet ni, vi fick springa lösa hur som helst bara vi kom då matten ropade! Såklart vi kom eftersom vi är tjejer och bäst! Vaski däremot, höhöhö liksom. Gissa om han fick springa lös...inte. Vi var i en skog och då kan inte Vaski höra eller se längre utan bara nosa. Lummimatten sa att han nog inte skulle sticka eftersom lilla jag var med men matte sa bara; HA!



Sen gick vi till en jättestor grön plätt och där busade Lummi och jag igen. Gissa vad Vaski fick göra? Han fick gå i koppel och öva att lyda, ha, ha, ha, ha! Han är ju knäpp, den killen. Om man får välja på att vara lydig och få beröm och godis så gör man tvärtom om man heter Vaski.



Jag skäms lite över honom faktiskt. En sån tölp!



Nu var det inte så synd om honom för tillslut så fick han också vara lös. Lummimatten tränade honom med kackacken och då lydde han lite bättre(han är väldigt rädd för henne). Se´n skulle ni ha sett då den klunsen blev trött. Han sprang saktare och saktare så man kunde ha gått förbi honom. Nä, tacka vet jag oss tjejer, prinsessor faktiskt!



Prinsessan Klinga
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)