Fiskviksgänget: Upp och ner, hit och dit...

fredag 15 juni 2012

Upp och ner, hit och dit...

Jag vet att det sägs om mig att jag är deppad och inte håller tätt då jag är nån annanstans än på lådan. Det är inte kul då sådana rykten sprids, men dessvärre är de sanna. Ousch, så jobbigt det där var att erkänna!! Fick ryktesvägen reda på att matte har en människoblogg där hon basunerat ut detta. Vet inte vad jag skall tycka om henne faktiskt. Ibland springer jag iväg då hon visar sig, men andra gånger kan jag inte hålla mig för hon GOSAR JU SÅ BRA med mig, attans också, så då kurrar jag! Ibland så känner jag mig som förr, innan rödtopps ankomst. Fast rödtopp är ju inte alltid knäpp, hon gosar ju med mig ibland, stryker sig och tvättar mina öron,.Men man vet ju aldrig vilket humör hon är på liksom, och då måste man vara beredd...eller inte. Jag vet varken ut eller in...Men ett vet jag, det är att då jag kissar framför dörren, då vet matte att nåt inte är bra med mig. Det är inte så lätt då man inte kan tala om vad som är fel. Även om matte skryter om mitt pratande så är det ju bara härm, ju! Men jag tror matte och husse gör så gott de kan med deras minimala hjärnor. Då matte kommer hem så får vi kissar alltid fisk, och inte vilken fisk som helst utan alaska pollock med liiiite aromat. Det godaste ever! Lillklutt och jag har vapenvila då vi anar godsaker. Gamle kompisen Toker älskade ju också denna smaskiga rätt så då rödisen och jag äter så känner jag mig som i gamla dar. Tänk att det är så knäppt med maten i vår flock! Vaski, han är hungrig JÄMT, medan Klinga stirrar på sin matskål som om den skulle innehålla gift. Syrran är, precis som Vaski, alltid hungrig, medan jag är en finsmakare av den fiinare sorten. Syrran och Klinga busar och gosar hela tiden medan Vaski försöker hålla ordning på Syrran då hon jagar mig! Man kan undra vad vi är för sort egentligen? Är vi alla hundar, eller är vi katter allihop?
Om ni nu måste läsa mattes eländiga människoblogg så heter den http://vinterhataren.blogspot.se/...