Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

söndag 20 maj 2012

Hosta

Nu har jag sån där hosta igen. Det är förjäkligt jobbigt för jag orkar ju inte jaga Klinga då hon retas. Och inte får jag gå prommisar med matte heller. Förresten har matte, och för den delen husse, inte tid med mig ändå. De håller på att gräva upp hela tomten! Kanske skall de göra ett utebadkar, vad vet jag? Det de gräver upp på framsidan lägger de på baksidan, så där kanske det blir en pulkabacke!?! Jag vet inte jag. Det jag vet är att jag är hängig och det suger! En dag fick jag följa med matte istället för att åka till dagis. Där var det tanter som gav mig klappar. Ingen större skillnad från dagis, där får jag ju lika mycket klappar,  fast dela med de andra vovvarna förstås.
Ser ni så sjuk jag är! stackars mig!

Kolla lerhöla! Vår matte och husse är värre än Klinga på att gräva!
Host, host/Vaski

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar